Sök:

Sökresultat:

265 Uppsatser om Lärarens valfrihet - Sida 4 av 18

Visualisering för spelbaserat lÀrande

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Distriktssköterskans upplevelse av införandet av valfrihetssystem

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primÀrvÄrden. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primÀrvÄrden dÄ nya privata aktörer finns tillgÀngliga. Studien hade en beskrivande design dÀr tio distriktssköterskor frÄn en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet strukturerades i tvÄ innehÄllsomrÄden.

Lagen om valfrihet.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

?Man ville ju inte vara ensam kille pÄ syslöjden? Om genus och identitet i den uppdelade slöjden

Jag har hÀr försökt göra en projektredogörelse med utgÄngspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhÄllande till Àmnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gÀngse uppdelning mellan trÀ- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsÀttning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssÀtt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

NÀr skolan konkurrerar om eleverna : tvÄ intervjuer om valfrihet, konkurrens och marknadsföring i skolan

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

FrÄgan om den samhÀllsnyttiga medborgaren : En analys av diskursen i utredningarna som föregick Lgy 70 och Lpf 94

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som lÄg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus lÄg pÄ att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrÄn argumenten blottlÀgga dess mÀnnisko- och kunskapssyn. Metoden som har anvÀnts var Carol Lee Bacchis What?s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts pÄ det material som ligger till grund för de nÀmnda lÀroplanerna.Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gÀllande gymnasieskolorna var att gymnasiet framstÀlldes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhÀllet.

VÄrdvalets betydelse för det hÀlsofrÀmjande arbetet: Distriktssköterskans perspektiv

VÄrdvalet infördes i primÀrvÄrden Är 2010 och syftar till att stÀrka patientens stÀllning samt stimulera till kostnadseffektivitet. PrimÀrvÄrdens verksamheter ska styras utifrÄn kvalitet men styrs Àven av ekonomisk ersÀttning. Valfrihet i vÄrden krÀver att den som söker vÄrd har förmÄga att bevaka sina intressen. FrÄgor har stÀllts om vÄrdvalets konsekvenser för den som har begrÀnsad möjlighet att göra ett vÀlgrundat vÄrdval. Distriktssköterskan i primÀrvÄrd ska arbeta utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv med helhetssyn pÄ individen.

Upp pÄ tÄ, snabba fötter! : En kvalitativ studie om feedback i idrottsundervisningen pa? ho?gstadiet

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Undervisning under m?ltidssituationerna : En observationsstudie om hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

HistorieÀmnets förÀndringar : Vad hÀnde med historieÀmnet pÄ gymnasiet?

Under fyra decennier hinner det hÀnda en hel del och har ocksÄ gjort med historieÀmnet under denna tid. Denna uppsats behandlar hur historieÀmnet har förÀndrats under de tre lÀroplaner som funnits för den gemensamma gymnasieskolan. I arbetet har jag kommit fram till att lÀroplanernas förÀndringar i stort följer de förÀndringar som skett i samhÀllet i övrigt. Bland de största och viktigaste förÀndringar som skett Àr att undervisningstiden har minskat kraftigt och att detaljstyrningen har minskat till förmÄn för lÀrarnas valfrihet. Utöver nÀmnda Àndringar har Àven ytterligare större förÀndringar skett.

Choosing independent upper secondary colleges A parental perspective

Resultatet av vÄr undersökning visar att förÀldrar med en högre utbildning i större utstrÀckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad pÄverkade sina barn i deras val Àn förÀldrar med en lÀgre utbildning. En tendens som vi kan se Àr att en majoritet av barnen sjÀlva letade upp den skola som de ville gÄ pÄ. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt belÀget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes Àven det som viktigt..

Timplanen kontra lÀrandet: Hur timplanens utformning pÄverkar elevers möjligheter att lÀra om och i musik

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Redovisning av finansiella risker enligt IFRS 7 ur ett analytikerperspektiv.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lÀmna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler Àr dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 Ärs Ärsredovisningar fÄtt vÀlja mellan att redovisa efter den Àldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgÄende valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del Àr motiverat av en strÀvan efter att öka anvÀndares förstÄelse för hur finansiella instrument pÄverka företags exponering för finansiella risker sÄ varnas det för att 2005 Ärs Ärsredovisningar inte alltid blir jÀmförbara, dÄ bland annat pÄ grund av den valfrihet som företag har.

La?xhja?lp och likva?rdighet i det svenska skolsystemet : en studie av den massmediala debatten

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

Hur valfri Àr valfriheten? : En diskursanalytisk studie om arbete och individ i rÄdande arbetsmarknadspolitik

The purpose of this paper is to examine how work and individuals is portrayed in today?s labor market policies and workrelated coaching. To do this I am using discourse analysis. My theoretical points are social constructivism, governmentality, coaching and theories regarding activity. The results portray a picture of work as the foundation of society and the main way to break isolation.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->