Föreliggande uppsats har utförts under våren 2008 och utgör examensarbete på socionompro-grammet. Vi som författat studien har läst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien är att belysa enhetschefens arbetssituation utifrån sina möjligheter att på-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom äldreomsorgen utifrån boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi använt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrån ett slump-mässigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjänstgör som enhetschefer inom äldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frågeställning, nämligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Genom förändringar av organisationsstrukturen, då medarbetare idag arbetar i mer självständiga grupper och en chef inte är ständigt närvarande är, fungerande medarbetarskap önskvärt. Medarbetarskap är ett koncept som består av olika delar såsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. Arbetsplatsträffar är en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att påverka sin arbetssituation. Frågor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas på arbetsplatsträffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatsträffar.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anställda i två olika konsultföretag få en inblick i hur deras syn på tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap såg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och åsikter angående dessa ämnen, främst utifrån fyra infallsvinklar. Dessa är: hur informanterna ser på kunskap och tyst kunskap, informanternas syn på kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svårigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. Vårt resultat visar att de intervjuade vid företagen är väl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jämställdhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta är för dålig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger på uppdrag av regering och riksdag. Vårt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger från olika kommuner. De är alla kvinnor och utbildade till lärare, där förskolan, grundskolan och gymnasiet är representerade.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Denna uppsats är en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i Luleå Kommun. Bakgrunden till denna studie är medias uppmärksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns därmed en förförståelse för den rådande arbetssituationen, där arbetsbelastning, besparingar och stress är frågor som tas upp i studien. Trots att det redan är uppmärksammat att arbetsbelastning finns i förskolan är studiens syfte är att få en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera både psykiska och sociala faktorer som kan ha påverkan på hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgår ifrån kvalitativ metod.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka privata angelägenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelägenheter på arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har främst undersökt vilka privata angelägenheter anställda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar därför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen på ett hittills inte så utforskat område, nämligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke är en egenhändigt utformad teoretisk term som beskriver yrken där vi har en föreställning om att den anställde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass där arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ?alignment? (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta som sjuksköterska inom den kommunala äldrevården är en svår uppgift, då sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt känner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar på grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom på grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal äldrevård. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå.Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistånd ? En kvalitativ studie om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras syn på sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: Biståndshandläggning, myndighetsutövning, makt, byråkratiStudiens syfte är att undersöka biståndshandläggares syn på sin arbetssituation och hur de hanterar press från olika aktörer i samhället samtidigt som de ska följa lagen. För att nå uppsatsens syfte har vi utgått från tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgår från en kvalitativ ansats där ett hermeneutiskt angreppssätt har tillämpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju biståndshandläggare från samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gå på djupet och få en inblick i biståndshandläggarnas personliga uppfattningar och tankesätt och utifrån detta hitta och förstå mönster i handläggarnas tankeverksamhet.