Bakgrund: Sömnstörning är vanligt förekommande och kliniskt signifikant insomni är nära associerad med flera vanliga folksjukdomar och kan påverka arbetsförmågan negativt. På senare år har psykologiska metoder fått ökad användning och det finns god vetenskaplig evidens för positiv effekt upp till ett år efter genomförd behandling. Syfte: Kartläggningen avsåg att beskriva sömn- och arbetssituationen för ett antal individer som för 2 - 5 år sedan behandlats med KBT-inriktad sömnskola samt jämföra aktuell förekomst av sömnrelaterad ohälsa i behandlingsgruppen med en kontrollgrupp.Undersökt grupp: Studiebasen bestod av 29 deltagare som behandlats med KBT-inriktad sömnskola. 20 av dessa besvarade enkäten. 42 tjänstemän vid två olika Arbetsförmedlingskontor utgjorde kontrollgrupp.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi såg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlägga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna på en produktionsavdelning med fokus på vad som skapar hälsa och därigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbättringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes på den nämnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det råder ett öppet klimat på företaget med en stark sammanhållning arbetskamraterna sinsemellan och en utpräglad vi-känsla inom arbetsgruppen, men att det krävs förändringar både vad gäller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och påverkan av sin egen arbetssituation.

Ohälsan i arbetslivet är fortsatt hög och många arbetslivsforskare påvisar i detta avseende att individens möjlighet att påverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hälsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i många verksamheter tillhandahålls därför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I många organisationer, där kraven på varje enskild individ är desamma och där de tillhandahålls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme är det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohälsa, medan andra känner stor arbetstillfredsställelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgångspunkt i ovanstående syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och således även för hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmåga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahålls, vilket tycks främja hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien exemplifierar även hur en individ som är mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmåga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istället upplever olust och viss psykisk stress.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med detta examensarbete är att att undersöka hur de anställda på ett rehabiliteringsföretag upplever sin arbetssituation: vad som motiverar dem och vad som kan införas i verksamheten för att berika arbetet. Undersökningen utgick från Hackman och Oldhams teori (1980) om arbetsberikning, närmare bestämt arbetskaraktäristika modellen. Undersökningsproceduren bestod av tre steg: en arbetsanalys, fem intervjuer samt en enkät baserad på resultaten av de två första stegen. Resultaten visar att den arbetsutformning som finns på rehabiliteringsföretaget främjar arbetsmotivation, men även att det finns faktorer som kan förbättras. Dessa är att tydliggöra arbetsprocessen och att hitta bättre verktyg för att ge de anställda feedback..

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan.Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivåLärosäte: Högskolan i Gävle.Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år.

Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the geographical perspectives held by individual teachers.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena LarssonTitel: Musik som en länk mellan människor ? en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkanTitle: Music as a link between people ? a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of SwedenSyftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer.

Aim: The aim of this study is to investigate how context-specific and generic scaffolding affect upper secondary school students' conversations during laboratory work in chemistry and find out if meaningful exploratory conversations taking place that increase the students' understanding. Theory: Previous studies show that there are difficulties for students to both handle practical material in laboratory work and create meaningful conceptual understanding. It needs to be more minds on than hands on. This study has a socio-cultural basis where language is an important basis for thinking. Previous studies show that the exploratory conversation is important for creating understanding.

This is a qualitative study with the aim to find out how caregivers in a resourcegroup experince their work situation. We wanted to know how they where treated by the ordinary staff and what strains and possibilities they can encounter in their daily work. We used semistructured interviews to answer our questions.We found out that the ordinary staff of caregivers always treated the resourcegroup like one of them. A strain that the resourcegroup experienced was the shortage of time which sometimes resulted in that they felt stressful. The resourcegroup work on different floors each day, giving them a chance to see and learn new things.

I projektarbetet gjordes en intervjuundersökning med avsikt att belysa äldre idrottslärares arbetssituation, sedd med ?deras egna ögon?. 17 lärare erbjöds att medverka, 7 deltog i undersökningen. Lärarna var födda 1940 ? 1949, vid intervjutillfället verksamma i grundskola och gymnasium.I intervjuerna låg tyngdpunkten på lärarnas egna berättelser, deras tankar om sitt arbetsliv och sin arbetssituation, vilka specifika problem de upplevde som äldre lärare i detta yrke med, inte minst, fysiskt starkt slitage.I fokus under intervjuerna fanns också lärarnas egna tankar om möjliga lösningar på de problem som fanns, och likaså om de utvecklingsmöjligheter i yrket som kunde finnas vid deras ålder och i deras situation.De äldre idrottslärare som intervjuats har var och en haft sin bild av ämnet idrott och sin egen arbetssituation.