Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen.Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation.Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer.Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister.

Syftet med denna undersökning är att studera och analysera hur verksamma matematiklärare i årskurs 8 uppfattar och undervisar problemlösning av geometriska talmönster. Genom att ställa didaktikens vad, hur och varför-frågor undersöktes lärarnas undervisningsstrategier med hjälp av intervjuer och observationer under lektioner. Arbetet handlar om att se hur lärare vägleder elever att gå ifrån det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Att upptäcka talmönster handlar om att hitta relationer samt mönster mellan tal och generalisera detta samband i ett algebraiskt uttryck. Problemlösning av talmönster är av många forskare sett som en ingång till djupare förståelse för algebra och det är därför en lämplig uppgift för eleverna.

Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt.

Vår studie behandlar de olika motivationsfaktorer som påverkar elever i årskurs 1 och 3 på en gymnasieskola i Norrbotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå vilka faktorer som stimulerar gymnasieelevernas motivation till lärande. Vi har även undersökt eventuella skillnader i motivation hos elever i årskurs 1 och årskurs 3. Bakgrunden till studien baseras på en förståelse för vad motivation är samt tidigare forskning från forskare inom området. Vi har genomfört både en kvantitativ och kvalitativ studie, där vi har använt oss av både enkäter och intervjuer för att samla in information av eleverna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. Slöjdämnet och bildämnet i grundskolan innehåller processer där eleven självständigt utvecklar idéer. Vilka förutsättningar krävs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och även pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska ämnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven får möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete från ?ax till limpa?.

Detta examensarbete innehåller en litteraturgenomgång av hur forskare och ledande pedagoger ser på temaarbete och ämnesintegrering jämfört med traditionell lärarledd undervisning. Arbetet har också omfattat en enkät- och intervjuundersökning av hur elever i de senare åren på en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Frågeställningarna har baserats på läroplanens kunskapsmål. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av hur synen på kunskap och lärande i skolan ser ut från forskarhåll. Dessutom granskades läro- och kursplanerna med avseende på eventuellt stöd för användandet av dessa ovannämnda undervisningsmetoder.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är:Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll?Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området.I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter.

Vårt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvärderingssamtal samt våra egna loggböcker. Våra undersökningar genomfördes i en klass där det fanns elever från sex till tio år. Resultaten av våra undersökningar visade att de estetiska ämnena erbjuder barnen möjlighet att använda sina egna ursprungliga inlärningsmetoder. Det vi främst funnit är att de leker, imiterar, använder sig av rytm, sång och rörelse på ett spontant och naturligt sätt för att bearbeta och lära in nya färdigheter.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar.Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag.Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks.Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året.Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag..

Genom ett flertal kvantitativa undersökningar har forskare konstaterat att privata bolag, i jämförelse med publika bolag, värderas till rabatt. Den procentuella siffran varierar beroende på studie men uppgår till mellan 15 och 33.75 procent. Vår avsikt har varit att undersöka huruvida det som framkommit genom dessa kvantitativa undersökningar stämmer överens med vad praktiker som arbetar med företagsvärdering anser. Vi ville även undersöka huruvida praktiker använder sig av en standardiserad rabatt för privata bolag vid företagsvärdering. Som respondenter för vår undersökning valde vi erfarna medarbetare på investmentbolag och större banker i Sverige.

Denna uppsats syftar till att utveckla en förståelse för hur stråkinstrumentundervisning kan bedrivas då syftet är att lära ut en ergonomisk riktig spelteknik som förebygger hälsoproblem. Fokus i studien har varit på nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialområden är musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklärare och cellopedagog.

Syftet med denna uppsats är att studera hur den som skapar teologi påverkas av det som antas vara inspirerad skrift. Jag har undersökt hur Thomas av Aquino ser på den växande processen hos en person som studerar inspirerad skrift. Jag har även studerat vad målet är med att studera teologi, och Aquinos syn på sanning, kärlek och att uppnå full potential som människa. I uppsatsen har jag utgått ifrån en teori, dels framställd av teologen Mark A. McIntosh i boken Divine Teaching.