Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har använts i den akademiska litteraturen imånga år, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpåvisar att många olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation används omvartannat, allt eftersom flera forskningsfält har växt fram. Det är först nu på senare år somforskare har börjat närma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfält egentligen innebär. Vilket dock är ett svårt område och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande är i ett väldigt tidigt skede vad det gällervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat område.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur Växjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nå sina mål.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: Växjö kommun är en stor och politiskt styrd organisation där det är svårt att kunnakommunicera med alla anställda på ett önskvärt och tillfredsställande sätt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranätet..

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en lektion kring världskartans utseende och funktion. Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta ? av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och praktiker.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

To self-archive is to make research publications freely accessible by depositing them in an open digital archive or on a public website. The aim of this thesis is to explore what Swedish scientists think of self-archiving, what they know about it and how they make use of it, in order to understand why they do not self-archive more actively.A web survey was conducted which was answered by 296 scientists at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Results show that only 24 % have previous experience of self-archiving, but that a majority is willing to self-archive if there are no legal objections or if it is demanded by the research funder. The most important reasons why many scientists do not self-archive are that they feel uncertain about copyright issues and/or lack knowledge about self-archiving..

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. Någon sådan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende på svensk litteratur översatt till arabiska samt svårigheterna förvarje forskare som vill använda dem. Därefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus på var, när och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gäller genrer, författare, förlag, översättare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien är helt oumbärlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgående analyser i ämnet..

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.

Syftet med uppsatsen har främst varit att undersöka hur svensklärare för år 9 motiverar litteraturläsning för sina elever samt att studera var produktionen av legitimeringsgrunderna för litteraturläsning finns. Undersökningen visar att flera forskare ställer sig kritiska till att attribuera litteraturläsningen en självklar nytta. Tre av de fyra tillfrågade lärarna i undersökningen anser dock att det är självklart att man ska läsa litteratur i skolan och har stor tilltro till ?den goda litteraturen?. Undersökningen visar också att nya forskningsrön kring legitimeringarna inte når lärarna i den takt som de produceras bland forskare och kritiker och en teori är att lärarna hade behövt mer fortbildning för att bättre kunna utveckla svenskämnet..

Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning..

Användning av mjukvaruverktyg när reverse engineering utförs är ett måste för att få ett användbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar på brister som kan uppstå när mjukvaruverktyg används. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete är att de hävdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rätt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap än vad forskarna tror? Då dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg så är eventuellt inte deras påstående opartiska och därför är det intressant att se om deras påstående stämmer med verkligheten.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Ämnet för denna uppsats är dans som arkivmaterial. Teckningar, dansnotation, recensioner, fotografier, rörlig bild och motion capture studeras som handlingstyper som dans bevaras genom. Syftet är att ta reda på vad som har hänt mellan dans och danshandling. Vilken slags representanter av dansen är handlingarna? Vidare knyter studien an till ett användarperspektiv och en annan frågeställning lyder: vad får forskare som studerar rörelse som har skett ut av handlingarna? Hur kan handlingstyperna användas av dansforskare?Den teoretiska utgångspunkten är semiotik och jag använder mig av Ferdinand de Saussures begrepp signifie och signifiant för att orientera mig i skillnaden mellan dansen som skett i tid- rum och danshandlingarna, som berättar om dansen.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..