Sök:

Sökresultat:

1781 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 2 av 119

Attityder till Open Access vid Umeå universitet

Detta är en utvärdering av hur väl Open Access mottagits av forskare vid humanistisk fakultet vidUmeå universitet. Empirin är samlad med hjälp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förändrats genom historien går det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagsläget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiärer börjar ställa krav på att forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? är det intressant att se hur väl Open Access mottagits av forskare eftersom det är de som stårför själva produktionen av materialet.

Vetenskapsjournalistens relation till forskaren : En jämförande studie mellan svenska och amerikanska vetenskapsjournalisters förhållningssätt till sina källor

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

"Är Björk en man eller kvinna?" : Androcentrism i studenters uppfattning av forskares kön

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet..

Forskarens flexibla arbetsliv : - om upplevelse och hantering av flexibilitet

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

ORD, TID & PENGAR : En kvalitativ studie av hinder och motsättningar i arbetsprocessen med forskningskommersialisering i högskolenära inkubatorer.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka hinder och motsättningar som rådgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenära inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenära inkubatorer. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjälp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rådgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsättningar i forskningskommersialiseringsprocessen är skillnader i språkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare är svårorganiserad och tidskrävande..

Medborgerlig frihet och den svenska sjukförsäkringen

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Marknadsföring av samisk kultur och turism i Finnmark : Möjligheter och utmaningar med bilder av en urbefolkning

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Hur forskare forskar - hur doktorander använder bibliotek i sitt arbete

In this bachelor thesis the aim is to explore how university libraries and researchers function together. I will do this through interviews with phd students and examine how they reason on the use of libraries and other resources available in campus and witch other methods they use to gather information. The graduate students differ in where they are with their research process, but all of them work in the field of social sciences. To help me in my analysis I have adopted Wilsons model of information behaviour and modify this to better suit my purpose. My findings show that they mainly use the library to access materials and avoid use of the librarians, due to perception of low usefulness.

Läsförståelse på högstadiet : Vägar till god läsförståelse

Syftet med föreliggande uppsats är att visa hur skillnaden ser ut mellan lärarnas praktik och forskningens teori när det gäller att främja läsförståelse på högstadiet. I litteraturgenomgången presenteras läsprocessen och ett antal studier om vad några forskare anser främjar läsförståelse. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Hur ser skolan till att eleverna uppnår en läsförståelse som motsvarar deras ålder/utveckling; hur utvärderar skolan elevernas kunskaper inom ämnet; hur ser forskare på vad som krävs för att förbättra läsförståelsen? Jag har intervjuat en specialpedagog och fem lärare som undervisar i svenska på två högstadieskolor. Resultatet visar att lärarna använder ett stort antal av de metoder som forskarna förespråkar men inte alla.

Taluppfattningens betydelse för matematikutveckling : En studie om elevers taluppfattning

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Aktiemarkandspsykologi : En studie om hur aktiemarknadspsykologi påverkar sillen, kräftan och människan

Bakgrund: Vad orsakar egentligen hur en investerare väljer att investera sina pengar? Det finns många teorier, investeringsstrategier och verktyg, inom traditionell finansiering, för att optimera den totala avkastningen. Trots dessa så menar forskare inom behavioral finance att vid ett investeringsbeslut så påverkas människan mer av psykologiska aspekter än av de finansiella teorierna. Det finns idag anomalier på aktiemarknaden som inte lyckats förklaras med hjälp de traditionella teorierna. För att försöka tolka dessa märkliga rörelser på aktiemarknaden har forskare inriktat sig mer och mer på aktiemarknadspsykologi. .

Kan fritidsintressen och socialt stöd minska upplevelsen av stress på arbetet? En studie kring forskare i forskningsmiljö i Lund och Malmö, våren 2003 och 2005

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare består av 45 forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkät. Enkäten lämnades ut våren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.

Får elever svårigheter i matematik i samband med undervisningen?

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever får svårigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever får svårigheter i matematik..

Redskap för betygsbedömning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida gymnasielärarna har anammat de enligt forskare lämpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvärdigt transformerat läroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning på Lärarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lärare från två kommunala gymnasieskolor. För att avgränsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrån läroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten från lärarintervjuerna analyserats utifrån bedömningsredskapens trovärdighet, likvärdig betygsättning och samverkan lärarna emellan..

Stödinsatser i matematik i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1 : En kvalitativ studie av SUM- elevers upplevelser av övergången mellan årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->