Sökresultat:
1781 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 10 av 119
Att sanktionera eller inte sanktionera : En intervjustudie om nyexaminerade la?rares fo?resta?llningar om vilka faktorer som pa?verkar deras sanktionsuto?vning
Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.
KartlÀggning och testning av lÀs- och skrivsvÄrigheter hos vuxna med svenska som andrasprÄk
Denna uppsats behandlar kartlÀggning och testning av lÀs- och skriv-svÄrigheter hos vuxenstuderande som har svenska som andrasprÄk. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilken framhÄller att svÄrigheterna med att lÀsa och skriva bottnar i en svaghet i det fonologiska systemet. Om man inte har möjlighet att testa en person pÄ modersmÄlet, vilket annars utgör den mest rÀttvisande metoden för bedömning av lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan man enligt vissa forskare ÀndÄ anvÀnda fonologiska tester pÄ majoritetssprÄket, förutsatt att personen vistats i mÄlsprÄkslandet under en tid. Forskare framhÄller ocksÄ vikten av att vid bedömningen vÀga in kringliggande faktorer avseende social och kulturell bakgrund, samt hur situationen kring lÀsning och skrivning hittills sett ut, innefattande lÀs- och skriv-inlÀrningen pÄ modersmÄlet.I denna studie sker, med hjÀlp av kartlÀggningssamtal och tester av den fonologiska förmÄgan, en bedömning av fyra kvinnors lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen visar att det gÄr att fÄ fram en djupare och mer tillförlitlig information om vilka lÀs- och skrivsvÄrigheterna Àr och möjlig orsak till dessa, om man kombinerar fonologiska test med ingÄende kartlÀggningssamtal.
Storregionen - vilka attityder ger norrlÀndsk dagspress uttryck för?
Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..
Messiasmysteriet i Göran Tunströms roman Ăkenbrevet : Identitetsproblematiken ur ett narratologiskt perspektiv
Göran Tunström (1937 ? 2000) Ă€r en av vĂ„ra viktigaste svenska författare av idag och som kanske frĂ€mst förknippas med sin uppvĂ€xtort Sunne. Den vĂ€rmlĂ€ndska hemorten har blivit litterĂ€r miljö i mĂ„nga av Tunströms romaner. Ăkenbrevet frĂ„n 1978 Ă€r den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. BerĂ€ttaren i Ăkenbrevet Ă€r Jesus sjĂ€lv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem dĂ€r han umgĂ„s med sig sjĂ€lv och stjĂ€rnorna.
FörĂ€ndrade fruktsamhetsmönster i Europa: Ăr kohortstorlek en förklaring? : En studie av Easterlinhypotesen, tillĂ€mpad pĂ„ Ă„tta Europeiska lĂ€nder
Tidigare forskning har Àgnat sig Ät att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes dÀr han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har pÄ senare tid testat denna hypotes pÄ sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal pÄ 18 lÀnder i vÀrlden under Ären 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa lÀnder. Vi har, i vÄr undersökning, gjort en fortsÀttning pÄ Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i Ätta Europeiska lÀnder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill sÀga att det inte finns nÄgot synligt samband mellan dessa tvÄ faktorer.
Vem vet KRAV? : En kvantitativ studie angÄende informations- och kunskapsbristen för KRAV-mÀrkt konsumtion.
Under de senaste Ären har det skett en ekonomisk tillvÀxt vilket bidragit till attmÀnniskan konsumerar mer Àn nÄgonsin. Den ökade konsumtionen har en negativpÄverkan pÄ miljön dÀr exempelvis livsmedelsbranschen stÄr för ungefÀrliga 44-57procent av de totala vÀxthusutslÀppen. DÄ överkonsumtionen har en negativ pÄverkan pÄvÀrlden har det blivit allt viktigare att konsumenter blir medvetna om deras konsumtionoch dess pÄverkan pÄ miljön. Forskare menar att konsumenter bör ta till sig ett mermiljöanpassat konsumentbeteende dÀr ett alternativ Àr att börja konsumera ekologiskt.Tidigare forskare har identifierat att det finns ett attitydgap hos konsumenter gÀllandeekologisk konsumtion. Attitydgapet innebÀr att konsumenter uppger sig ha en positivattityd gentemot att konsumera ekologiska produkter men nÀr de vÀl ska konsumeravÀljer de i flesta fall att konsumera konventionella produkter.
Socialpsykologiska kunskaper i skolan
Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö pÄ en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehÄlla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gÄtt tillvÀga för att lyckas. Högstadieskolans förÀndringsprocess har dÀrför varit i stor relevans för oss att synliggöra dÄ vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vÀnda den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har Àven varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krÀvs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda pÄ förÀndringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.
PMS för SME : - En studie av Care of Sweden
BAKGRUND:För ett företag gÀller att tillgodose de behov som finns pÄ marknaden genom att upprÀtthÄlla en stark konkurrens mot övriga aktörer och pÄ sÄ sÀtt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bÀttre tillfredsstÀller dessa behov. I syfte att uppnÄ detta krÀvs mÄl samt strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det Àr av yttersta vikt att dessa strategier formuleras och implementeras pÄ ett effektivt sÀtt. HÀr lyfts ofta prestationsmÀtning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mÄtt i ett system föresprÄkas eftersom mÄtten dÄ kan relateras till varandra och bÀttre beskriva verksamhetens komplexitet för att dÀrigenom generera maximal nytta.Vissa forskare hÀvdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag dÀr deras karaktÀristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmÀtningssystem har byggts utifrÄn stora företag och dess situation, varpÄ de blivit mindre passande för SME.
Sekt eller inte? : var gÄr grÀnsen?
Den hÀr uppsatsen började som nÄgot helt annat. En studie över vad egentligen sekter Àr. Ju lÀngre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett nÄgot helt annat. Jag har varit försÀljare i Tupperware i 5 Är och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag lÀste om. Kan det verkligen vara sÄ att Tupperware Àr en sekt? Det Àr det vi ska ta reda pÄ med hjÀlp av olika forskare och deras teorier..
Vardagliga konflikter : Hur lÀrare hanterar konflikter mellan elever
I dagens samhÀlle Àr det viktigt att ha god social kompetens. I skolan Àr det lÀrarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa pÄ strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter Àr att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass dÀr det rÄder ett gott klimat kommer konflikttillfÀllena att bli fÀrre. Examensarbetet innehÄller intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med elever i Ären 1-7.
Marknadsföring Via Internet ? Hur Hemsidor och Sociala Medier AnvÀnds i Svenska Event- och Turismföretag.
Denna uppsats syftar till att undersöka hur mindre svenska event- och turismföretag anvÀnder sig av hemsidor och sociala medier för att marknadsföra sig via Internet. Bakgrunden till detta Àmnesval Àr delvis ett intresse frÄn oss författare. Genom vÄra studier och vÄrt intresse för event och ?turismbranschen har vi blivit allt mer intresserade av dessa verktyg dÄ vi tror att de kan vara av stor vikt speciellt för mindre företag inom denna bransch. Vi har Àven identifierat ett behov av vidare studier inom Àmnet frÄn forskare (Robeiro & Love, 2003).
Verksamhetsinriktad handledning : En intervjustudie om lÀrares upplevelser
I denna studie kan lÀsas om tvÄ arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning Àr gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande.Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera omrÄden men frÀmst handledning. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och reflektion.Denna studie Àr av kvalitativ art dÄ metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. För att förstÄ respondenternas berÀttelser analyserades delar av dessa med hjÀlp av reflektionsnivÄer.
Datamodellering för Trafikanalysator 89
Statens vÀg- och transportforskningsinstitut (VTI) utför tillÀmpad forsknings- och utveck-lingsverksamhet inom samtliga transportslag. Inom VTI genomförs ett antal olika projekt inom en stor variation av omrÄden. Det kan handla om t.ex. mÀnniskors beteende i trafiken, en körbanas hÄllbarhet eller, som denna rapport handlar om, trafikflödet över en viss geografisk punkt under ett förutbestÀmt tidsspann.Detta gör att en stor varierad mÀngd data produceras inom de olika avdelningarna dÄ VTI har ca 35 olika testsystem och instrument som producerar mycket varierad data. Data kan be-stÄ av allt frÄn relativt enkla heltalsserier till stora komplexa matriser.
Humankapital i Ärsredovisningar : -skillnaden mellan nio kunskaps- och nio industriföretag
Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.
Tillverkande företags tolkning av Lean pÄ kontoret : En kvalitativ studie om hur synen pÄ processer speglas i förbÀttringsarbetet
Ett av de idag mest populĂ€ra processbaserade sĂ€tten att utveckla verkÂsamÂheter Ă€r förbĂ€ttringsarbete baserat pĂ„ Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevĂ€rda förbĂ€ttringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid frĂ€mst rört sjĂ€lva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjĂ€nster kontoret tillhandahĂ„ller.MĂ„nga forskare anser att Lean Ă€r universellt och kan tillĂ€mpas pĂ„ alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom förÂutÂsĂ€ttningarÂna skiljer sig Ă„t mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjĂ€nstekontexter fĂ„r vissa forskare att varna för att förbĂ€ttringsarbete i tjĂ€nstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmĂ„ga om det bygger pĂ„ en tillÂverkÂningsÂbaserad logik.Syftet med studien Ă€r att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produkÂtionen tolkar Lean pĂ„ kontoret.