Sammanfattning Den här studien har som syfte att ta fram en ny förändringsmodell som ledare kan ha som hjälpmedel vid organisationsförändringar. Syftet är även att belysa ledarens betydande roll och dess påverkan vid organisationsförändringar. Intervjuer med medarbetare i banksektorn har gjorts och knutits ihop med relevant teori. Forskarna har bland annat velat få fram medarbetarnas upplevelser kring organisationsförändringar samt ledarens agerande. Studiens resultat visar att kommunikation, motivation och delaktighet tillsammans med en demokratisk ledarskapsstil kan göra att medarbetare upplever organisationsförändringar som något positivt.

Ledarskapet har förändrats över tid, samtidigt har också samhället förändrats. Behoven och de egenskaper som stämde överens tidigare för ledarskap har förändrats och kommer att förändras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritära drag där lite hänsyn tagits för de anställdas behov men även mindre förståelse om de anställdas betydelse. Idag är ledarskapet mer situations anpassat där ledaren har insikt om de anställdas behov men där det även ställs högre krav på flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer.Uppstådda situationer kan kräva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

I den Svenska skollagen står det ?lika skola för alla? stämmer det egentligen? Denna studie tar upp rektorers ledarroller för barn med ADHD. Har alla barn samma förutsättningar eller skiljer det sig åt? Vem är ansvarig för detta? Genom olika teorier samt tidigare forskning undersöker denna studie vad som skiljer  i ledarskapet för elever med ADHD.  För att göra det tar studien med er genom dels socialpsykologiska, dels ledarskapsforskning för att finna ett svar.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och växa till en stark aktör på marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ämnesområden, detta är en process med nya arbetssätt där nytänkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sådan innovationsprocess ställs det höga krav på en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har därför valt att studera öppna innovationsprojekt där vi särskilt tittat på kommunikationen mellan ledare och projektgrupp.Syfte Syftet med denna studie är att ge en bild av kommunikationssätt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt.Metod I denna studie används en kvalitativ metod där empirin har samlats in via intervjuer samt enkäter.Slutsats Studien visar bland annat på att det är viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person än att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hålla många bollar i luften och kan vara kontaktskapande då det gäller att ledaren kan hålla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mål är viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nätverket.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa ungdomar. .

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare i klinisk verksamhet och självständigt ansvara över patientomvårdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar som fokuserade på ledarens önskvärda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap påverkar omvårdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frågeställning ett visade att en önskvärd ledare har en omfattande kunskap och en förmåga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.

Syfte: Personalomsättning är ett omfattande problem i fastighetsmäklarbranschen. Eftersom vi utbildar oss till fastighetsmäklare, är studien av intresse för oss då vi vill få insikt i personalomsättning och vilken betydelse ledarskapet har för medarbetarna. -          Syftet med vår studie är att undersöka hur ledarskapet kan påverka personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen i Sverige.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Datainsamlingen har utförts i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har utfört totalt 16 intervjuer, fördelat på 11 medarbetare och 4 ledare. 14 av intervjuerna har utförts face-to-face, och två har skett via telefon.

Samhället utvecklas i en rask takt och det kan ses även i organisationerna. Ledarskapet har förändrats idag jämfört med hur det var förr i tiden. En gång i tiden hade vi i Sverige auktoritära ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tänker på sina anställda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat råder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, där de auktoritära dragen börjat synas mer de senaste åren.