Sökresultat:
1470 Uppsatser om Lärare och historiska berättelser - Sida 22 av 98
ATT NAVIGERA FR?N AKADEMIN TILL ARBETSLIVET: Antropologers utmaningar p? v?gen till professionalism bortom akademin
En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs
universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r
man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir
professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke.
Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett
professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p?
arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som
arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.
Studier i torn : - En inventering, sju omvandlingar.
VÄrt examensarbete Àr ett konstnÀrligt forskningsprojekt som omfattar en inventering pÄ över hundra torn frÄn det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förÀndras och transformeras beroende pÄ kontext. Avsikten med vÄr studie Àr att skapa djupare förstÄelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frÄgan om typologi som designmetod. Genom vÄrt historiska researcharbete besvarar vi frÄgor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de sÄg ut samt hur mÄnga de var. I diskussionen belyser vi frÄgan om torn som symbol och landmÀrke samt torns vÀrde för stadsbilden som helhet under historiens gÄng. Projektet undersöker Àven torn som artefakt, dÀr vi ser typologi som en metod för design.
Historien om den vanliga mÀnniskan
Detta arbete Àr en komparativ studie av fyra historiska lÀromedel i Ärskurs 7-9 utgivna, 1964,1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har Àven lÀroplanerna analyserats och lyfts fram.Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga mÀnniskan framtrÀder i det historiskaskeendet i lÀromedel samt om eventuella förÀndringar kan stÀllas i relation till förÀndringar ilÀroplanerna. AvgrÀnsningen har varit 1800-talet och de mÀnniskor som brukade eller pÄannat sÀtt var beroende av jorden.Resultatet visar en förÀndring i tid delvis baseras pÄ förÀndringar i det akademiskahistoriebruket. De Àldre lÀroböckerna med tillhörande lÀroplaner lÀmnar mycket att önska nÀrdet gÀller framtrÀdandet av den vanliga mÀnniskan. LÀroboken frÄn 1989 beskriver precis somLgr80 utvecklingen utifrÄn mÀnniskan och dÄ Àr den vanliga mÀnniskan i högsta gradnÀrvarande som en faktisk aktör genom den mÄlande beskrivning vilken prÀglar lÀroboken.Den senast utgivna lÀroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enklaanalyserande sÀtt fram mÀn, kvinnor och barn.
Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag
Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.
LivslÄngt lÀrande : en studie om orkestermusiker i "den tredje a?ldern"
I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.
BAKTERIER SYNS INTE Sjuksk?terskors upplevelse av att v?rda patienter b?rande av multiresistenta bakterier. En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot
antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner
blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt
f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.
För övrigt anser jag att Tyskland bör försvagas...: - en modellbaserad fallstudie av Frankrikes ompositionering i TysklandsfrÄgan 1944-1950
AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike frÄn att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade VÀsttyska republikens statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgÄende samarbete mellanstaterna.Med lÀndernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den hÀr studien har varit tvÄdelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förÀndring har vi Àmnat beskriva och analysera omstÀllningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gÄtt genom ett brett material av historiska andrahandskÀllor och genom nÄgra moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förÀndring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fÄtal individer resulterade i tvÄ genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursÀndringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förÀndring förutsÀtts ske i nyckelaktörens förestÀllningsvÀrld, har vi inte funnit belÀgg för i vÄrt fall och föreslÄr dÀrmed att modellen revideras nÄgot.Nyckelord: Utrikespolitisk förÀndring, Frankrike, TysklandsfrÄgan, Fransk -amerikanska - relationer och kalla kriget..
"NÀr man har tid sÄ Àr det oerhört roligt" : En studie om fyra gymnasielÀrares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i Àmnet historia
Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.
Motivationsarbete bland hemlösa mÀn : en studie om personalens perspektiv pÄ motivation
Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets Äterkomst.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsÀttningarna för dess Äterkomst. Vi kommer ocksÄ att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar pÄ frÄgorna: Vilken Àr definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det nÄgon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjÀlp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets sÀrdrag.
Pentatoniska skalans betydelse för undervisningen i waldorfskolan
Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förstÄelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. UtgÄngspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra waldorflÀrare har berÀttat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlÀgga följande frÄgestÀllning: Hur man anvÀnder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig regelbundet av pentatoniska sÄnger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass Àr pentatoniska melodier dominerande. Om man lÀser i waldorfskolans kursplan om Àmnet musik stÄr det att fr.o.m.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
Konfliktens vara eller icke vara i historieundervisningen, - En jÀmförande studie mellan den mÄngkulturella och den traditionella svenska skolan
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.
Utveckling av skylt samt en parkerings app för Visby innerstad
Detta examensarbete, pÄ kandidatnivÄ med omfattning 15 högskolepoÀng har pÄgÄtt i tio veckor och har varit i samarbete med Region Gotland. Uppdraget har handlat om att ta fram en ny parkerings skylt för Visbys innerstad samt underlÀtta navigeringen i trafiken genom en parkerings app. Skylten och appen samspelas med varandra och skapar pÄ sÄ vis en helhet över trafikproblemen i Visby innerstad.Problemformuleringen i projektet har varit: ?Hur kan jag skapa ett nytt navigeringssÀtt för att underlÀtta trafik flödet i Visby samt utveckla en ny parkeringsskylt som enkelt kan uppfattas och samtidigt smÀlta in i den historiska miljön med rimlig kostnads insatser för Region Gotland??Jag har genom studier pÄ fÀrg, form, funktion analyserat och kommit fram till en grafisk symbol, med ett fÀrgval som Àr igenkÀnnbart till skyltar relaterat till parkerings automater anpassad för Visbys innerstad. Man ska enkelt kunna tolka skyltarna och hitta till parkerings automaterna samtidigt som det ska smÀlta in i kulturarvs miljö.
Avvikelser
Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..
Shi'a och Sunni tolkningar : En studie om gemensamma Àmnen som skilt dessa riktningar Ät
Jag har tÀnkt analysera och presentera de olika skillnaderna eller tolkningarna som finns inom shi'a och sunni islam. Anledningen till att jag valde att koncentrera mig pÄ shi'a-och sunniislam Àr för att jag alltid har varit intresserad av de historiska skillnaderna och för hur de kom till och vad som var orsaken till dess uppkomst. Jag har alltsÄ alltid varit intresserad av islams tidiga historia och de hÀndelser som intrÀffade efter profetens död. I denna uppsats kommer jag endast att ta upp tre olika Àmnen och belysa dom frÄn shiitisk och sunnitisk synvinkel med deras egna kÀllor.De Àmnen som jag tÀnker behandla och ta upp beskrivs som "Korruption i Quran", traditionen om "De TvÄ Dyrbara Tingen" och "De Tolv StÀllföretrÀdarna". Jag kommer att beskriva olika arabiska termer som Àr viktiga att nÀmna och som kommer att dyka upp i uppsatsen samt moderna konflikter mellan dessa riktningar.Shi'a- sunni- islam har varit aktuellt i internationell media lite till och frÄn enda sen den islamiska revolutionen i Iran och fram till dagens ockupation av Afghanistan och Iraq samt nyligen med de hÄnande, krÀnkande och mycket provocerande teckningarna av muslimernas siste profet, Muhammad1 som satt igÄng en explosion av undertryckt vrede i den muslimska vÀrlden gentemot vÀsterlÀndska lÀnder som exempelvis England, Frankrike, Tyskland och USA.