Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka problem och möjligheter man kan möta med anvÀndandet av historisk spelfilm i historieundervisningen. Spelfilmens roll som historieförmedlare har ökat under de senaste Ären. Idag fungerar spelfilm med historiska motiv som historieförmedlare för mÄnga mÀnniskor, inte minst ungdomar. I mÄnga fall anvÀnds spelfilmen i underhÄllningssyfte. En stor anledning till att jag gör denna undersökning Àr för att se nÀrmare pÄ hur lÀraren kan arbeta med spelfilmen i historieundervisningen utöver ett rent underhÄllningssyfte.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal.

Syftet med uppsatsen Àr att utveckla och utvÀrdera en alternativ modell för hyressÀttning av statliga ÀndamÄlsfastigheter. Arbetet Àr avgrÀnsat till att omfatta fem kulturinstitutioner i Stockholm som bedriver sina verksamheter i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk. Dessa Àr Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan..

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever pÄ svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen Àr att se om den skönlitterÀra författaren skapar förutsÀttningar för historiemedvetande och i sÄ fall hur samt visa pÄ hur skönlitteratur kan anvÀndas i en Àmnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. TvÄ romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjÀlp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterÀra grepp i en vÀxelverkan mellan distans och nÀrhet, nÄgot som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet frÄn denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel pÄ undervisningssituationer presenteras.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s. There is a lack of information regarding the method.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.