Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syftet: Syftet med uppsatsen är att få svar på hur kränkning kan se ut på de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar kränkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka kränkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka kränkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att på så sätt komma närmare informanterna och deras erfarenheter gällande kränkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att få svar på detta intervjuade vi åtta elever inom fyra olika yrkesprogram. Två elever på Handelsprogrammet, två stycken på Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.