Förhållandet mellan självskattad känsla av skoltrötthet och känsla av sammanhang
Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM. Begreppet skoltrötthet kom på grund av lågt alfavärde att splittas till lärtrötthet, skolka för att orka, utmattad efter en skoldag samt känsla av otillräcklighet. Resultatet visade att elevers känsla av lärtrötthet samvarierade med meningsfullhet i skolan. Vidare fanns en svag tendens att lärtrötthet även samvarierade med hanterbarhet. Meningsfullhetskomponenten var en signifikant prediktor för lärtrötthet. Begriplighet fick signifikant högre skattning av männen. Inga signifikanta studieinriktningsskillnader förelåg.