Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr lÀrandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen fÄr upplevelser de senare fÄr reflektera över. LÀrandet blir handlingsbaserat. NÀr barnen fÄr uppleva och anvÀnda alla sinnen i lÀrprocessen sÄ ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna pÄ en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta mÄste Àven pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik Àr belysas.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lÀrarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lÀrare till att anvÀnda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV pÄbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lÀrararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvÀrdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förvÀntningar, svÄrigheter och möjligheter som lÀrare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lÀrarna Àr positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet anvÀnder utomhuspedagogik i sin undervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kartlÀgga nÄgra lÀrares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det Àr ocksÄ intressant att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna i deras val av undervisningsmiljö. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes Àven en enkÀtundersökning. UtifrÄn insamlade data, kartlades lÀrarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur lÀrare som undervisar elever i klasserna F ? 6 anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i sin undervisning. Vi vill ocksÄ fÄ fram dessa lÀrares syn pÄ utomhusundervisning och fÄ ta del av deras erfarenheter inom Àmnet. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes samt analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i undervisningen pÄ olika sÀtt och i varierande omfattning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger anvÀnder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser pÄ utevistelse i relation till barns vÀlbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie dÀr forskarna beskriver naturens inverkan pÄ vÄr hÀlsa samt nÄgra argument för utomhuspedagogik frÄn lÀroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som Àr aktiva bÄde i skolan och pÄ fritidsgÄrdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna kÀnner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gÀller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte Àr att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befÀsta kunskaper.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det nÄgon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkÀtundersökning utfördes i ett begrÀnsat omrÄde i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar Àven att de flesta anser att det Àr positivt för hÀlsan att vara ute och att det negativa i huvudsak Àr att alla barn inte har rÀtt klÀder för utevistelsen.

Som en del av allmÀnt utbildningsomrÄde tre i lÀrarutbildningen ingÄr det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att granska hur stort utrymmet Àr för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är, samt ta reda pÄ pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar pÄ att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lÀrarutbildningen mÀrkt tendenser av.För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur inom Àmnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsomrÄdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga Är arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, dÀr jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare Är. I diskussionen lÀgger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Denna studie har genomförts pÄ 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkÀter för att fÄ ett större underlag för vÄr studie genom att nÄ en större grupp lÀrare. Vi skickade ut enkÀterna till enbart klasslÀrare. Resultatet visade att alla lÀrare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utstrÀckning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Forskningen gÀllande pedagogens roll och lektionsinnehÄllets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger pÄ en observationsstudie. Litteraturen i frÄga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden Àr deltagande observation.Observationen visar pÄ ett resultat dÀr pedagogens roll Àr mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken Àr grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset sÄ mÄste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha lÄngsiktiga mÄl med vad som ska uppnÄs.

VÄrt syfte Àr att undersöka om det föreligger skillnader mellan förÀldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat förÀldrar och förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor som arbetar hÀlsofrÀmjande och satsar pÄ utevistelse/utomhuspedagogik. BÄda grupperna sÄg mÄnga positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig frÀmst i instÀllningen till utfÀrder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att kÀnna tillhörighet till en plats för att kunna uppnÄ den trygghet som Àr en nödvÀndig förutsÀttning för optimal utveckling..

Syftet med vÄr studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt till och arbetssÀtt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi anvÀnde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet frÄn vÄra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik och upplevde sig sjÀlva som medupptÀckare dÄ de vÀgledde barnen till att utforska sin nÀrmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utstrÀckning som förskola och skola anvÀnde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nÀmnde nÀrmiljön och gÄrden som en plats dÀr utomhuspedagogik frÀmst sker.

In this thesis, rare book collections in university libraries are studied. University libraries function primarily as service institutions for students and researchers. Rare book collections may to some extent be seen as a part of this service. Stockholm and Uppsala University Libraries are the focus in this thesis. They participate because of their difference regarding their rare book collections.