Syftet med denna studie Àr att fÄ ytterligare kunskap och förstÄelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien utgÄr frÄn att fÄ förstÄelse för varför det Àr viktigt att bedriva verksamhet utomhus men ocksÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att fÄ en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik Àr ett undervisningssÀtt som anvÀnts i skolan i mÄnga Är, inte minst förr i tiden dÄ det ocksÄ anses ha varit nÄgot lÀttare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen dÄ hade en mer vana att vistas ute pÄ fritiden.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lÀrande pÄverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger pÄ sprÄkutvecklingen, men Àven andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling Àr av intresse. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det pÄverkar barnens utveckling och lÀrande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik Àr positiva till metoden och hade dÀrför svÄrt att se kritiskt pÄ verksamheten.

Den hÀr studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur olika faktorer kan pÄverka förskollÀrares möjlighet till att anvÀnda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollÀrarna pÄ utomhuspedagogik och att anvÀnda sig utav utemiljön pÄ förskolan? Vilka faktorer upplevs lÀgga begrÀnsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjÀlp av frÄgestÀllningar och studiens teoretiska utgÄngspunkt som Àr ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik Àr nÄgonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende pÄ förskola och person.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas dÄ att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lÀra i, och av, omgivningen. Men Àr utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i Ärskurs 3-5 eller Àr det bara utelek? För att ta reda pÄ det har jag genomfört en enkÀtundersökning bland lÀrare som arbetar i Ärskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkÀter har 40 stycken besvarats.

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lĂ€rande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrĂ„n konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det Ă€r ett handlingsriktatlĂ€rande utomhus dĂ€r teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lĂ€rande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik Ă€r ett komplement till traditionellundervisning dĂ€r eleverna lĂ€r med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lĂ€rande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus Ă€r sprĂ„k och matematik.NĂ€rheten till bra utemiljö Ă€r nödvĂ€ndig för att lĂ€mna skolgĂ„rden.

Denna studies syfte var att ta reda pÄ hur skogen kan anvÀndas som pedagogiskt hjÀlpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie pÄ en stor skola i en norrlÀndsk stad har lÀrare och elever i Är tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats dÀr. De Àmnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit Àr att elevernas hjÀlpbehov minskar och att de Àr mindre stressade över att hinna med sin uppgift.

Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra i vilken utstrÀckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende pÄ elevernas Äldrar i skolÄr 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svÄrigheter och hinder pedagoger ser med anvÀndandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna Àr. Utomhuspedagogik ingÄr i den pedagogiska debatten som en del i lÀrprocessen och innefattar mÄnga omrÄden. Undersökningen fokuserar pÄ naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturomrÄden och platser i skolans nÀrhet. Flera forskare pekar pÄ möjligheter och svÄrigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra och analysera en del av den mÄngfald som finns blandnÄgra lÀrares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lÀrare kan övervinna de praktiska svÄrigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvÀnt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lÀrarnas lektioner bestod av lÀrarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolÀmnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.MÄnga av aktiviteterna övade sociala kunskaper. LÀrarna hade lÀttare att se möjligheter Àn hittahinder i sin utomhuspedagogik.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken attityd lÀrare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lÀrare har med ett besök pÄ ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken attityd pedagogerna pÄ SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det Àr en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna PÀr och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lÀrande Àr av stor vikt i utomhuspedagogik.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn utomhuspedagogiken sedd bÄde ur elevers och lÀrares perspektiv. PÄverkningar som utomhuspedagogiken har pÄ elever blir belysta och Àven de krav som stÀlls pÄ pedagogen. Studien belyser förutsÀttningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. BÄde fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framtrÀder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen anvÀnds i undervisningen pÄ lÄg- och mellanstadiet tags ocksÄ upp.