Karlsson, Emma (2006). Tanken Àr god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av sÀrskoleelever i grundskolans senare Ärskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar Àmnet en skola för alla och mera specifikt förestÀllningar om inkludering av sÀrskoleelever i en grundskola för de senare Äldrarna, Ärskurs 7 - 9.

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvÀrprofessionellt team. Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. LÀrarutbildningen.

Syftet med undersökningen Àr att ta del av personalens erfarenheter av förÀldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, frÄn förskola till Ärskurs fem. Undersökningen fokuseras ocksÄ pÄ vilken syn skolpersonal har pÄ förÀldrasamverkan och vilka förutsÀttningarna Àr för ett bra förÀldrasamarbete. I arbetet med elever med autism Àr det nödvÀndigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssÀttet. I ett förÀldrasamarbete behöver vi inta ett förhÄllningssÀtt som bygger pÄ ömsesidig respekt dÀr lyhördhet och empati Àr en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to 2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership over its own development - was a central part of the international development agenda. The two cases were selected through a most similar case design where the value of potential explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy. Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare mot de tidigare skolÄren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus pÄ ett utagerande beteende. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka orsaker lÀrare anser ligger till grund för beteendet samt fÄ inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.UtifrÄn intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstÀmmig bild av att beteendeproblem pÄ olika sÀtt fÄr pedagogiska konsekvenser för bÄde eleverna och lÀraren.GÀllande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras mÄnga olika teorier och perspektiv pÄ orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nÀmner hemmiljön, dÀribland bristande omsorg och dÄlig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna Àr överens om att det inte finns ett arbetssÀtt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gÀller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen fÄr anvÀndning av nÀr denne kommer ut och arbetar i skolan. FÄr specialpedagogen arbeta med det som han/hon Àr utbildad i eller Àr det nÄgot helt annat som vÀntar? I litteraturgenomgÄngen behandlas omrÄden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lÀrarna samt vilka elever som har rÀtt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssÀtt har anvÀnts för studien. Det Àr en teori som ser pÄ hur systemens olika delar pÄverkar och stÄr i relation till varandra och hur mÀnniskors relationer fÄr systemet att hÄlla ihop. Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras pÄ svaren frÄn fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska sprÄket inverkar pÄ elevers möjlighet till ökad begreppsförstÄelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska sprÄkets inverkan pÄ begreppsförstÄelsen. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska sprÄket och dÀrmed stÀrka elevernas begreppsförstÄelse, men ocksÄ vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vilka grundlÀggande förutsÀttningar som Àr betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssÀtt dÀr man medvetet arbetar med det matematiska sprÄket som medel att nÄ ökad begreppsförstÄelse, samt vilken betydelse ett sÄdant arbetssÀtt har för elever i matematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar pÄ samstÀmmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska sprÄket och eleven fÄr arbeta sprÄkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsÀttningar för att elevens matematiska begreppsförstÄelse utvecklas. Faktorer av betydelse Àr att eleven fÄr arbeta i en liten flexibel grupp i en ÀndamÄlsenlig lokal med god tillgÄng till konkret och laborativt material dÀr arbetssÀttet Àr verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsÀttningar har sÀrskilt stor betydelse för elever i matematiksvÄrigheter..