Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av sÀrskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks Àven vad som kan frÀmja respektive försvÄra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av förÀldrar, elever och lÀrare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivÄ, bÄde vad gÀller integrering av sÀrskoleelever i skolans styrdokument och i samhÀllets syn pÄ inkludering. Intervjuerna visar att integrering av sÀrskoleelever i grundskolan inte Àr sjÀlvklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolÄren. NÀr eleverna vÀxer blir samspelet med klasskamraterna svÄrare. Intervjuade förÀldrar, elever och lÀrare beskriver bÄde gemenskap och utanförskap i skolan, och Àven hur skolans organisation, instÀllning och okunskap ibland försvÄrar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering Àr olika egenskaper hos lÀraren.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det Àr att gÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp. Fyra tonÄringar som samtliga har gÄtt i en sÀrskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berÀtta om sina upplevelser frÄn skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och sjÀlvbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berÀttade om bÄde positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one.The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems.In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förstÄelsen för dagens pÄgÄende debatt. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut frÄn 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstÄs?För att uppnÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framstÀllda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrÄn en ideånalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att tÀcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan Ären 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt fÀrre restriktioner och en ökande tillgÀnglighet för brukarna.

Föreliggande uppsats Àr en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och förÀldrar upplevt att beslutet kring ett extra Är i skolan gÄtt till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra Äret pÄverkat eleven ÀmnesmÀssigt, kamratmÀssigt och kÀnslomÀssigt. Studien Àr genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer dÀr totalt fyra elevers och tvÄ förÀldrars livsberÀttelser fÄtt ta form. Dessa livsberÀttelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt Àven utifrÄn avsikt att finna underliggande framtrÀdande teman. Studiens resultat visar att ett extra Är i skolan kan vara lyckosamt om elever och förÀldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svÄrt med ett eller ett fÄtal Àmnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svÄrigheter i skolan tyder studien pÄ att ett extra Är i skolan kan vara negativt, och att det extra Äret dÄ kan leda till en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvkÀnslan och kamratrelationer, nÄgot som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse pÄ skola och lÀrare..

En samordnad vÄrdplan ska upprÀttas nÀr en patient behöver fortsatt vÄrd efter utskrivning frÄn en vÄrdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vÄrdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som Àr ansvarig för dem. VÄrdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vÄrdplanering fÄr allt större betydelse för patientens fortsatta vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vÄrdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor pÄ en somatisk vÄrdavdelning.

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

In one of six garbage collectors area in Cairo, Esbet el Nakhl, there's a handicap school run by the Coptic church. We chose to study this school using observations and interviews. The purpose of our thesis has been to describe the school, the goals of the education and the educational forms. The questions we asked our selves before the trip to Cairo were; how does the school look like? What's a garbage collectors area? How do the teachers educate the children? How's the situation for the handicapped children?We spent six days of observations and interviews at the school gathering information for the thesis.

Att upprÀtta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lÀrande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i sÀrskolan kommit fram till att mÄnga skolor brister nÀr det gÀller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i individuella utvecklingsplaner i sÀrskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och mÄlformuleringarnas innehÄll.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.