Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av sÀrskilt stöd i förskola/skola/sÀrskola..

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom omrÄdet, Àr fortfarande oklart. Syftet med studien Àr att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger pÄ tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska omrÄdet i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen vÀrderas högt.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer pÄ att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skÀlen till att de söker specialpedagogisk handledning Àr pÄ grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekrÀftelse i sitt arbete med barnen och de förvÀntar sig pedagogiska rÄd och tips för att bÀttre kunna hantera olika situationer. Jag kunde ocksÄ konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat sjÀlvförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.