Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att utvÀrderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvÀrderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvÀrderingsarbetet, utan intar istÀllet en tolkande roll vid genomgÄngen av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna Àr rikligt förekommande och vÀlfungerande, mycket beroende pÄ specialpedagogernas nÀrhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om det finns nÄgra likheter och skillnader i deras arbetssÀtt. Syftet med denna studie Àr att klargöra hur dessa fem förskolor anvÀnder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid Àr det lÀttaste dÄ det inte finns nÄgot definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollÀrare och barnskötare) pÄ de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjÀlp av externa insatser i form av handledning nÀr de anser att deras egen kunskap inte rÀcker till och alla pedagoger sÀger att de arbetar med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. En skillnad som framkommit Àr att en av förskolorna anvÀnder sig av ÄtgÀrdsprogram och pÄ sÄ satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit Àr nÀr pedagogerna vÀljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det Àr olika personer som skriver dokumenten pÄ de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrÄn Àr frÄn mÄnga olika forskare, frÄn Är 1993.Vi har frÄn början utgÄtt frÄn Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma omrÄde (arbetssÀtt och vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd) som vi har undersökt.

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

AbstractThis paper is about the organisation of the special needs education in three nine-year compulsory schools in Stockholm and the pedagogical thoughts and theories that underlie these organisations. The main purpose of the paper was to investigate whether the special needs education of these schools should be interpreted in accordance with a segregating or an including view on integration as these perspectives are presented by the Norwegian professor Peder Haug. In addition to this I also wanted to investigate if there were any historical arguments in favour of one or another of these perspectives that were still being put forward in today?s debate.The methods that I used were a study of literature regarding special needs education and interviews of a qualitative character with three special educationalists and a special teacher that were working on three different nine-year compulsory schools in Stockholm.The result of the study shows that a big part of the special needs education of the schools that I visited can be interpreted in accordance with the segregating view on integration.The organisation of the special needs education of the three schools differed slightly from school to school but the common trait was that the largest part of this work took place outside of the student?s regular classroom and sometimes outside of the scheduled school day.Two of the schools had special groups where students that were believed to have a need of special education got some, or their entire schooling. That the schools chose to build a big part of their special needs education upon solutions that should be regarded as segregating was motivated on the basis of an effect oriented view on education.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

VÄr projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok Àr att sÀtta sig in de estetiska och kunskapsmÀssiga processerna. Boken Àr tÀnkt att fungera som bÄde tyst- och höglÀsningsbok, men ska Àven kunna ligga som grund och vara en inspirationskÀlla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vÄr bok utifrÄn vad vi lÀst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som bÄde barnbok och sagobok..

Jag har till syfte att genom mitt arbete fĂ„ kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att anvĂ€nda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhĂ„ller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har Ă€ven valt att studera hur Alfaskolan förhĂ„ller sig gentemot integrering respektive sĂ€rskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bĂ€sta i vilket Alfaskolan Ă€r ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv pĂ„ specialpedagogik.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.