Björkman, Annika. (2013) FörskollÀrares och förÀldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollÀrares erfarenheter och förhÄllningssÀtt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses Àven pÄ vilka sÀtt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, anvÀndes av förskollÀrare vid inskolningen samt pÄ vilka sÀtt tre adoptivförÀldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som anvÀndes i undersökningen var intervjuer och berÀttelser.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll Àr att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktÀr. Genom att rollen Àr tydlig kan energi och kompetens lÀggas pÄ att utveckla verksamheterna pÄ grupp och organisationsnivÄ. Handledning Àr ett kompetensutvecklande arbetssÀtt som specialpedagogerna anvÀnder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillvÀxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs tvÄ olika sÀtt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa tvÄ former av handledning. En del av syftet Àr Àven att hitta likheter och skillnader i sÀttet att prata om barn utifrÄn respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet Àr kommunikation mellan mÀnniskor av vikt.

Uppsatsen Àr ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemomrÄdet Àr: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen Àr inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrÄn studiens problemomrÄde och syfte. Studiens syfte Àr: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplÀgg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid tvÄ montessoriskolor.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att belysa hur skolledare anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlÀgga vilka förhÄllanden skolledare önskar fÄ undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns nÀr det gÀller att möta alla elever. Vi vill ocksÄ undersöka hur man utvÀrderar de insatser som görs med elever i behov av sÀrskilt stöd..

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

SAMMANFATTNING: MÄnsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). NÄgra rektorers syn pÄ specialpedagoguppdraget ? Vad förvÀntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur vÀl specialpedagogprogrammets examensordning överensstÀmmer med de förvÀntningar som finns pÄ vÄr kommande yrkesprofession bland rektorer ute pÄ skolorna. Vi vill belysa detta frÄn rektorers synvinkel eftersom det Àr de som anstÀller oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfrÄga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det Àr vÄra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser pÄ specialpedagogisk verksamhet. Vi sÀnde ut en onlineenkÀt dÀr rektorerna svarade pÄ frÄgor om verksamheten, verksamhetens syn pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. FrÄgeomrÄden som vi anser ringar in vÄrt problemomrÄde pÄ ett relevant sÀtt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten Àr viktig men dÄ budgeten Àr för snÀv blir denna verksamhet lidande.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.