Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angÄende elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras kÀnsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser dÀrför att behovet av kunskap utifrÄn elevperspektiv Àr stort. Metoden som tillÀmpats i den hÀr undersökningen Àr kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser frÄn grundskola och sÀrskild undervisningsgrupp.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan frÄn och med juli 2008 som varje elev har rÀtt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansÄg att skriftliga omdömen inte var mÀrkvÀrdigare Àn ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestÀmmelsen av skriftliga omdömen pÄverkat lÀrarnas uppdrag, vad lÀrarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lÀrarna trodde att omdömen skulle fÄ i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer dÄ muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lÀrare verksamma i grundskolans tidigare Är.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Den hÀr rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). FrÄn 1/1-06 gÀller en förordning om att alla barn i grundskolan, sÀrskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilken information lÀrare och elever fÄtt om IUP, men ocksÄ ta reda pÄ deras instÀllning till och uppfattning om IUP.För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat fem lÀrare och fem elever. LÀrarna har mellan 3-20 Ärs erfarenhet av skolarbete. Eleverna gÄr i skolÄr 1-6.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra förskoleklassbarns förstÄelse av de geometriska formerna kvadrat, cirkel, triangel samt rektangel. Dessutom har syftet varit att analysera barnens kunskapsutveckling före och efter geometrilektionerna. Studien genomfördes genom intervjuer och observationer med bÄde barnen och lÀraren för att ta reda pÄ deras tankar om formerna. Studien utgÄr ifrÄn Piagets teorier om barns kognitiva utveckling samt van Hieles teorier kring barns tÀnkande i geometri. I studien anvÀnds Àven Douglas H.

VÄr undersökning om lÀsprojekt pÄ viskastrandgymnasiet som innebÀr 20 minuters skönlitteratur lÀsning pÄ första lektionen pÄ dagen utfördes via enkÀtutdelning till Ärskurs tvÄ elever frÄn 5 olika program. Vi stÀllde 12 bestÀmda frÄgor i syfte att fÄ information om elevers Äsikter angÄende lÀsning och dess effekter i utveckling av lÀsförstÄelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrÄgade eleverna bekrÀftar att 20 minuters lÀsning under den första lektionen pÄ dagen ger positiva effekter i deras lÀsförstÄelse, skriv förmÄga, avslappning, koncentrations förmÄga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonlÀsning Àr viktigt hÄller 67 % av elever med om, men vÄr undersökning har ocksÄ visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltsÄ 16 av 49 tillfrÄgade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers lÀsförstÄelse har försÀmrats, vilket beror pÄ lÀslusten hos elever.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Syftet meddet hÀr examensarbetet Àr att bidra med kunskap om vilket sÀrskilt stödskolorna beskriver i ÄtgÀrdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans Är 9. Jag har ocksÄ undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet sÀrskilda stöd som beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frÄgestÀllningar harjag samlat in och analyserat ÄtgÀrdsprogram i matematik tillhörande elever i Är9. Som analysinstrument har jag anvÀnt mig av textanalys, en sÄ kalladinnehÄllsanalys och utgÄttfrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskapsutveckling dÀr jag serÄtgÀrdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det sÀrskilda stöd som skrivs in i ÄtgÀrdsprogrammen förmatematik.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

I skolan finns mÄnga barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvÄrigheter. Som lÀrarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bÀsta förutsÀttningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om tvÄ perspektiv för att som lÀrare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhÄllningssÀtt till eleverna vilket kopplar sammansvÄrigheter med individen. En lösning pÄ problemet kan dÄ vara en utredning ochmedicinering för att rÄda bot pÄ elevens bekymmer. Dels kan lÀraren inta ett mer relationelltförhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till individens omgivande miljö. HÀr handlar det om att seöver kvaliteten pÄ verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.

MÄnga elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan Àr dÀrmed ett nytt sprÄk för dem. HÀr, mer Àn pÄ andra skolor, Àr sprÄket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som ÄtgÀrd och redskap nÀr sprÄket inte rÀcker till för att kunna följa kursplanen, och nÀr eleverna inte har tillrÀckligt stark sprÄkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde tvÄ undersökningar i tvÄ olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning nÀr sprÄket inte rÀckte till, samt dess betydelse för elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling, och dÀrmed deras sjÀlvförtroende som i sin tur pÄverkar deras lÀrande.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebÀr att lÀraren vid utvecklingssamtalen ska lÀmna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhÄllande till de nationella mÄlen i alla Àmnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den hÀr kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten frÄn studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav pÄ skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det Àr att lÀrare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för bÄde lÀrare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det ocksÄ tydligt vad som inte bedöms.