Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i körledares förhÄllningssÀtt till och hantering av sÄngtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sÄngrösten som instrument, och olika ? i sÄngsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nulÀget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn pÄ vad röst- och sÄngteknik innebÀr och hur de gÄr tillvÀga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som anvÀnds för ÀndamÄlet.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Studien behandlar lÀrares förhÄllningssÀtt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet Àr att, genom videobservation och intervju med tre lÀrare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lÀrarna vÀljer att arbeta med den under matematiklektioner. VÄrt fokus ligger pÄ artefaktens relation till lÀrandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÄg pÄ lÀrares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har Àven sett till lÀrarnas anvÀndande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Syfte: Med utgÄngspunkt i de nedÄtgÄende resultaten kring lÀsförstÄelse, som mÀtningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, Àr syftet med denna studie att förstÄ hur lÀsförstÄelsearbetet i Ärskurs 4-6 ser ut. LitteraturgenomgÄng: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang. Vi har Àven utgÄtt frÄn ett literacyperspektiv dÀr skriftsprÄkliga aktiviteter pÄverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om lÀsförstÄelse valts ut för att ge oss en djupare förstÄelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vÄrt resultat. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskning dÀr kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktÀr, har anvÀnts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar Àr att alla fem lÀrare ser pÄ lÀsförstÄelse som nÄgot mer Àn att endast kunna avkoda. Resultatet visar Àven att lÀrarna, pÄ olika sÀtt, aktivt arbetar för att utveckla elevers lÀsförstÄelse. Vidare visar resultatet lÀrarnas syn kring om undervisningen baseras pÄ teorier och i sÄ fall vilka dessa Àr..

Syftet med studien Ă€r att studera hur förskollĂ€rare och barn anvĂ€nder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar pĂ„ tre olika förskolor. UtifrĂ„n observationerna söktes Ă€ven svar pĂ„ följande forskningsfrĂ„gor: vilken roll har förskollĂ€rare i anvĂ€ndningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur anvĂ€nds surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollĂ€rare, en pĂ„ varje förskola, för att besvara forskningsfrĂ„gan om hur förskollĂ€rare ser pĂ„ surfplattans anvĂ€ndning i förskolan. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten i studien Ă€r ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r begrepp som artefakt, interaktion och den nĂ€rmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt anvĂ€nds i den planerade verksamheten med fokus pĂ„ barnens lĂ€rande.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.