Sök:

Sökresultat:

730 Uppsatser om Lärande i arbetslaget - Sida 3 av 49

"En vandring genom tiden - med potatisen i handen" : En learning study om elevers historiemedvetande

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Arbetslaget som utvecklingspotential

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Ledaren och arbetslagets betydelse för den psykosociala miljön : En studie ur lÀrarens synvinkel

Syftet med denna studie Àr att se hur ledarskapet och arbetslaget pÄverkar lÀrarnas arbetsmiljö och om det Àven pÄverkar lÀrarens pedagogiska arbete. Studien Àr avgrÀnsad till den psykosociala arbetsmiljön.Bakgrunden till denna studie Àr vÄrt intresse för arbetsmiljöfrÄgor som vi bland annat har mött nÀr vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola lÀggs det mycket krav och ansvar pÄ lÀraren och det har stor betydelse för den psykiska hÀlsan. DÀrför tycker vi det Àr intressant att inför vÄrt kommande yrke göra denna studie.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvantitativ, dÄ vi anvÀnt oss av strukturerade enkÀter. Urvalet har varit 38 lÀrare pÄ fem olika skolor.VÄr teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och omrÄdena gruppen, pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.I resultatet har vi fÄtt fram att arbetslaget och ledaren Àr tvÄ mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön.

Medarbetarsamtal som verktyg för att frÀmja lÀrande : En kvalitativ studie om medarbetarsamtalets pÄverkan pÄ lÀrandet i organisationer

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Estetiska processer i projektform : En studie om dramapedagogikens möte med Skapande skola

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

L?rande ?r att de ska g? fr?n en liten blomma till en stor sol. En kvalitativ intervjustudie om elevassistenters undervisningsroll p? fritidshem knutna till grunds?rskolan

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Vi flyter inte över klassgrÀnserna. : NÄgra lÀrares tankar kring och syn pÄ arbete i arbetslag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker kring och ser pÄ arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger pÄ ett fenomenografiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och Àr baserade pÄ kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och syn pÄ arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna Àr utförda pÄ tre olika skolor i tvÄ olika kommuner och 16 verksamma lÀrare har deltagit.Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhÀllet och en skola i förÀndring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som pÄverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som pÄverkar.

Rebel by birth, biker by choice : Fyra motorcykelförares berÀttelser om bakomliggande drivkrafter ur ett socialpsykologiskt perspektiv

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­ och kommunikationsteknologi

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Att börja arbeta - förskollÀrares upplevelser av ingÄngen i arbetslivet

BakgrundUnder förskollÀrrautbildningen har det vÀckts tankar hos oss huruvida ingÄngen i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt pÄ vilket sÀtt kunskapen frÄn utbildningen fÄr utrymme i arbetslaget nÀr vi sjÀlva Àr fÀrdigutbildade förskollÀrare.SyfteVÄrt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollÀrares upplevelser om ingÄngen i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgÄngspunkt i den kunskap de tillÀgnat sig under sin förskollÀrarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingÄr sex stycken förskollÀrare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollÀrarna upplevde ingÄngen i arbetslivet som smidig nÀr det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlÀttade eller försvÄrade ingÄngen. NÄgra av förskollÀrarna betonade att förskollÀrarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fÄtt inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat vÀl och kollegorna har tagit hÀnsyn till varandra.

Barnets bÀsta eller verksamhetens bÀsta? : En studie om förskollÀrares tankar om att hantera etiska dilemman i verksamheten 

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad förskollÀrare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhÄller sig till dem. UtifrÄn syftet skapades tre forskningsfrÄgor: Vilka situationer pÄ förskolan beskriver förskollÀrarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollÀrare etiska dilemman och vilka pedagogiska vÀrden och perspektiv beaktas? PÄ vilket sÀtt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningar anvÀnds en kvalitativ intervjuguide och som hjÀlp vid analysen av empirin anvÀnds vÀrdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likasÄ poÀngterades ett gemensamt förhÄllningssÀtt i arbetslaget.

LÀrande om idrottsevenemang vid ideellt arbete : - om överföring och utveckling av kunskaper mellan förÀldrar i ett föreningssammanhang

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Abandonering som förvaltningsÄtgÀrd.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Validering - Ett redskap för synliggo?randet av lÀrandets informella dimensioner

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->