SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulär med ämnesdidaktiska frågor, då ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om småkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal då momentet genomförs. Undersökningen är gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag där processen dokumenterades med hjälp av ljudupptagningar vid arbetslagsträffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkät till pedagoger. Arbetslaget använde de ämnesdidaktiska frågorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus låg på att barnen skulle få en begynnande naturvetenskaplig förståelse. Förskollärarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det därmed, något förändrat för förskolans verksamhet, kan användas för att utveckla den ämnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmärksamheten mot småkrypen bl. a vad gäller utseende, beteende och benämning.

This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke.

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring.Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

Syftet med studien är att undersöka hur de interpersonella relationerna i arbetslagen på förskolan påverkas av yrkesgruppernas skilda utbildningsnivåer och deras olika ansvars­uppgifter, vilka specificerats i förskolans läroplan (Skolverket 2010). Jag har genomfört intervjuer med fem barnskötare och fem förskollärare. Deras utsagor har analyserats utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults diskursteori. Utsagorna har också analyserats från ett interpersonellt, och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att utsagorna i yrkesgrupperna liknar varandra, och att det finns uttryck för makt mer eller mindre uttalat mellan yrkesgrupperna.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse.

Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar.

Den här fallstudien behandlar olika individers föreställningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingår både förskolepedagoger och föräldrar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien är uppdelad i två delstudier; delstudie I består av intervjuer som analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien består av två delstudier beror på att jag därmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhållningsätt vad gäller genusarbete i förskolan. Studien påvisar att begreppet genus uppfattas som något svårdefinierbart och informanternas svar tyder på en osäkerhet kring just detta begrepp.