Sökresultat:
857 Uppsatser om Lärande i arbetslaget - Sida 20 av 58
Helheten i yrkesförberedande gymnasieprogram
Sammanfattning
Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval?
För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.
Aspekter pa? uto?kad fysisk aktivitet i skolan : En studie av la?rares uppfattningar om eventuella samband mellan fysisk aktivitet, ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen
Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.
Interorganisatoriskt lÀrande : En studie kring ett lÀrarlags utvecklingsarbete
AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.
All chans i vÀrlden...: Pedagogers frÀmjande av de yngsta barnens sprÄkutveckling
Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger pÄ en smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja de yngsta barnens sprÄkutveckling. Syftet med den hÀr studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur en specifik smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja den tidiga sprÄkutvecklingen i den praxisnÀra verksamheten. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som motsvarar syftets innehÄll. Vi har observerat pedagogerna pÄ avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrÄn en fenomenologisk analysmetod. I vÄr studie har vi utgÄtt och anvÀnt oss av den sociokulturella teorin.
NÀr döden knackar pÄ : Ett material för sorgearbete bland barn i förskolan
Döden Àr oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer ocksÄ att dö. Flera gÄnger varje dag förlorar nÄgot barn en förÀlder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det hÀnder sÄ plötsligt anser vi att ett ?krispaket om arbete med döden? vore en sjÀlvklarhet pÄ alla förskolor som komplement till krisplanen.
Varför vara ?INNE?, nÀr man kan vara ?UTE?? : LÀrares syn pÄ utomhuspedagogik
Denna studie har genomförts pÄ 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkÀter för att fÄ ett större underlag för vÄr studie genom att nÄ en större grupp lÀrare. Vi skickade ut enkÀterna till enbart klasslÀrare. Resultatet visade att alla lÀrare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utstrÀckning.
Ămnesövergripande undervisning i grundskolans senare Ă„r
Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.
Hockeyklacken : hur kan den hjÀlpa min kör?
Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.
Frivillig revision för nystartade företag : En kvantitativ undersökning om vad som pÄverkar ett nystartat aktiebolag att frivilligt vÀlja att ha revisor.
SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.
Vem tar ansvar för mig? : En kvalitativ studie om elevhÀlsan och anorexia nervosa
Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.
"Jag önskar att de sÄg pÄ mig som viktig ocksÄ"- en studie om samverkan mellan förskola och invandrade fÀder
Sammanfattning
Syftet med studien Àr att undersöka vilka förhÄllningssÀtt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fÀder samt vilka erfarenheter invandrade fÀder har av mötet med förskolan. Examensarbetet Àr grundat pÄ kvalitativa metoder. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med invandrade fÀder samt fokusgrupper med pedagoger.
I litteraturgenomgÄngen presenteras systemteori som ger redskap i förstÄelsen för samspelsmönster med andra mÀnniskor, LÀroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhÄllningssÀtt och faderskap.
I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att fÄ till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.
Ett arbetslags anvÀndande av ett Àmnesdidaktiskt planeringsredskap i förskolan : Vad rör sig i grÀset? Barn och förskollÀrare hÄvar och samtalar om smÄkryp.
Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulÀr med Àmnesdidaktiska frÄgor, dÄ ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om smÄkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal dÄ momentet genomförs. Undersökningen Àr gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag dÀr processen dokumenterades med hjÀlp av ljudupptagningar vid arbetslagstrÀffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkÀt till pedagoger. Arbetslaget anvÀnde de Àmnesdidaktiska frÄgorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus lÄg pÄ att barnen skulle fÄ en begynnande naturvetenskaplig förstÄelse. FörskollÀrarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det dÀrmed, nÄgot förÀndrat för förskolans verksamhet, kan anvÀndas för att utveckla den Àmnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmÀrksamheten mot smÄkrypen bl. a vad gÀller utseende, beteende och benÀmning.
Flerspr?kiga elevers l?rande i matematik: strategier, resurser och undervisning
This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.
Dialog för reflektion : Hur gemensam kompetens organiseras i arbetslaget
This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.
Utopi eller verklighet? : En studie om lÀrares uppfattningar kring elevinflytande
Syftet med den hÀr studien var att belysa hur lÀrare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhÄllande till det demokratiska lÀraruppdraget samt till de möjligheter och svÄrigheter, som finns i anknytning till tillÀmpningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi intervjuade lÀrare med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lÀrarna upplevde elevinflytande som medbestÀmmande och trots att eleverna gavs tillfÀlle till elevinflytande pÄ olika sÀtt tog de denna chans i varierande grad. LÀrarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svÄrigheter med tillÀmpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns nÄgot direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid Àmnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det nÄgot som skedde efter varje lÀrares tycke.