Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rsta linjens chefers arbetsvardag och roll formas inom kommunal ?ldreomsorg samt vilken betydelse organisatoriska f?ruts?ttningar har f?r deras m?jligheter att ut?va chefsuppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger p? intervjuer med ?tta f?rsta linjens chefer inom kommunal ?ldreomsorg i V?stsverige. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.