Sök:

Sökresultat:

1990 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 63 av 133

Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Kollektiv kreativitet

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre trĂ€ffar. Kreativa övningar.

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Ren reflektion : en studie om reflektion och lÀrande under en arbetsplatstrÀff

Uppsatsen grundar sig pÄ en studie som genomförts pÄ ett företag i lokalvÄrdsbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka förutsÀttningar för lÀrande som kan finnas under arbetsplatstrÀffar. Vi frÄgar oss hur utformningen av arbetsplatstrÀffen pÄverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatstrÀff samt vilken betydelse arbetsplatstrÀffar har för gemensam reflektion. Studien Àr avgrÀnsad till att gÀlla fenomenet reflektion som Àr en viktig faktor för lÀrande.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat tvÄ arbetsplatstrÀffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan pÄverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

Kunskapande dialoger

LÀrare Àr dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det Àr mÄnga impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. FlerstÀmmig-heten ska frÀmjas. Tid och planering ska följas.

Processboken : Ett pedagogiskt verktyg att anvÀnda inom hantverksstudier

The students participating in my development work will work with a process book for handicraft studies. In the beginning of their studies, the students need practical knowledge about the development of the profession itself, but they also need to be challenged and learn how to solve problems on their own which will help them gain a deeper knowledge of the subject.    I focus on open questions to create a process with the students. This process is created when working with Solution-Focused-Education. Through ?assessment for learning? we can help the students to improve their self-assessment and understanding of the learning process.

Medborgare och IT i planprocessen - demokrativisioner i Ronneby

Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.

Efterarbetad dialogtydlighet i olika akustiska lokaler

Avsikten med denna studie Àr att undersöka hur lÄngt det gÄr att justera ner ett reverbs efterklangstid pÄ en efterinspelad dialog som Àr synkroniserad till en förinspelad scen i fyra olika lokaler med olika storlekar och akustiska egenskaper. MÄlet Àr att korta ner reverbets efterklangstid sÄ mycket det gÄr för att fÄ maximal taltydlighet i scenen men ÀndÄ behÄlla rumskÀnslan. Studien visar att det gick att sÀnka efterklangstiden pÄ reverbet i jÀmförelse med den riktiga uppmÀtta efterklangen drastiskt utan att förlora rumskÀnslan, i vissa fall upp mot 100 ms till 500 ms beroende pÄ lokalens storlek. I studien undersöks Àven var grÀnsen ligger för, för lÄng efterklangstid för reverbet pÄ dialogerna i de olika lokalerna respektive för kort efterklangstid. Resultatet visar Àven hÀr att större lokaler Àr mindre kÀnsliga för att justera klangtiden lÀngre resp.

Det hÀr Àr mina principer! Om du inte gillar dem har jag andra - Groucho Marx.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Malmö Aviation, Ett flygbolag i tid(en)? - En studie av leverantörsrelationer inom svensk flygindustri

Problem:För ett företag som befinner sig i en förÀnderlig och turbulent bransch som flygbranschen Àr det viktigt att ha kunskap om vad som Àr sin kÀrnverksamhet. UtifrÄn denna kunskap bör sedan företaget bygga upp sin övergripande strategi dÀr leverantörssamarbeten och -nÀtverk utgör en viktig del.Syfte:Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka hur Malmö Aviation, ett mindre svenskt flygbolag, som flyger inrikes, har samordnat sina leverantörsrelationer för att uppnÄ konkurrensfördelar.Delsyftet Àr att undersöka Malmö Aviations kÀrnverksamhet, vilken ligger till grund för vilka inköp som görs och dÀrmed vilka leverantörer som företaget samarbetar med.Slutsatser:Det Àr bra med nÀra samarbeten prÀglade av stÀndig dialog och möjligheten för parterna att stÀlla krav pÄ varandra. Samtidigt Àr korta kontraktstider att föredra i en förÀnderlig bransch. Inköps-processerna för vÄra tre studerade omrÄden (flygplan, bokningssystem och catering) liknar i mÄngt och mycket varandra. Malmö Aviation stÀller trots sin ringa storlek stora krav pÄ sina leverantörer..

OmvÄrdnad av sjÀlvmordsnÀra patienter inom psykiatrin - En kvalitativ intervjuundersökning utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv

Suicide and attempted suicide frequently occur in society today and represent a major public health problem. In inpatient psychiatric care the nurse have a central role when caring for suicidal patients. Few systematic studies exists that address the nurse?s practical work with these patients. The purpose of this study was therefore to describe the nursing care of suicidal patients as it was perceived by registered clinical expert nurses.

Man kan ju alltid pÄverka... : En studie om hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtal

Studien fokuserar pÄ utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet Àr att undersöka hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtalet, nÀr det gÀller samtalets demokratiska lÀrandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkÀter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av förÀldrar och lÀrare. En genomgÄng av styrdokumentens olika krav och mÄl visar att demokrati, kommunikation och lÀrande Àr sÀrskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.

Cloud Computing : LĂ€rplattform i molnet

Cloud computings framvÀxt har möjliggjort tillhandhÄllande av datorresurser online och erbjuder tvÄ vÀsentliga egenskaper, dels upplevda oÀndliga resurser och dels betalning per resursförbrukning. LÀrplattformar anvÀnds idag i stor utstrÀckning av de svenska universiteten och högskolorna som studieverktyg. Detta medför bÀttre möjligheter för distanskurser och e-inlÀrning. Att kombinera cloud computing med en lÀrplattform Àr idag möjligt och bör dÀrför ge skolorna fördelar. Om lÀrplattformen driftas som molntjÀnst av extern leverantör bör ocksÄ kraven se annorlunda ut.Syftet med uppsatsen Àr att utreda om det finns nÄgra incitament för att hyra en lÀrplattform som molntjÀnst och Àven att utreda om kraven ser annorlunda ut pÄ en hyrd molntjÀnst.

H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->