Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Inledning Relationen mellan sjuksköterska och patient är grundstenen för att utföra omvårdnadsarbete. Patientens medbestämmande rätt och engagering i sin vård är bra förutsättningar för patientens autonomi. Psykiatrisjuksköterskan genom sitt lyssnande, och tillgänglighet kan skapa en terapeutisk allians samt främja patientens behov av stöd och hjälp. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskans uppfattning om samtalets betydelse för att utveckla ett partnerskap mellan vårdare och person som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. MetodUrvalet bestod av psykiatrisjuksköterskor som arbetat på olika rehabiliterings avdelningar inom rättspsykiatri.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet..

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.