SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Vad betyder bloggen för den som bloggar? Genom tre unga tjejers röster är syftet att förstå vad bloggandet betyder för dem. Samtidigt är det att se vad det har för inverkan på identitetsskapandet. Arbetet handlar också om att skapa ett rum för lyssnande, där informanternas röster är tonsättare och grunden i arbetet. Genom ett radioreportage där Johanna, Tova och Camilla själva berättar om sin syn på bloggandet, har jag försökt att sätta fingret på vad det är bloggen ger tjejerna som skolan inte gör. Med en konstruktivistisk syn på identitet har metoden för närmandet varit kvalitativintervju med inspiration av radiojournalisters syn på intervjuer.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång under livet. Vid depression ses en ihållande nedstämdhet och en generell hämning infinner sig. Tankeinnehållet präglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkänslor och känslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med denna studie är att undersöka unga talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. De insamlingsmetoder som används för att uppnå detta syfte är enkät samt kvalitativa intervjuer. 37 deltagare medverkar i enkätundersökningen vilken förutsätter ett lyssnande på inspelat talspråk, av svenska utan brytning och svenska med brytning. Enkäten utformades innehållandes adjektivpar (snäll-elak osv.) med differentialskalor från 1 till 7. Utifrån adjektivparen bedömer deltagarna hur de uppfattar respektive talare. För att förstå vilka upplevda faktorer som påverkar några av deltagarnas bedömning av de båda talarna utförs även kvalitativa intervjuer med sju av deltagarna i undersökningen. Resultatet från enkätundersökningen visar att deltagarna värderar de båda talarna lika vad gäller tillskrivandet av goda respektive negativa egenskaper.