
Sökresultat:
227 Uppsatser om L??rares lyssnande - Sida 14 av 16
?Här flyttas man hem till någonstans man kanske inte väljer? : Tankar och erfarenheter kring att ge stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning på särskild boende
Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden.
?Jag har ?ppnat Pandoras ask och hon ?r mitt ansvar nu, d? m?ste jag veta vad jag ska g?ra? - En kvalitativ studie om kuratorers upplevelser av att bem?ta och arbeta med kvinnor som har eller ?r utsatta f?r v?ld i n?ra relation
Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.
?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar
mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna
vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar
uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola?
Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter
i anpassad grundskola?
Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p?
l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att
utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut.
Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds
som metodologi och metod.
Att sanktionera eller inte sanktionera : En intervjustudie om nyexaminerade la?rares fo?resta?llningar om vilka faktorer som pa?verkar deras sanktionsuto?vning
Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.
Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.
Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot
bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan
st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med
studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur
f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn
konstruerar makt i sina kamratkulturer.
DET STORA I DET LILLA MED KRAFTEN ATT F?R?NDRA NORMER Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n ?sexualitet, samtycke och relationer?
Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor.
Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process.
Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.
Att vårdas under tvång : Patientens upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård
Bakgrund: Lag om psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram.
Musik som lärandeobjekt i förskolan - en studie om förskollärares medvetenhet att använda sig av grundläggande musikaliska kunskaper under planerade aktiviteter med barn i olika åldrar
BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
Populärmusik, konstmusik eller bara musik? : En undersökning av konstmusikaliska inslag i tre populärmusikaliska verk
Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp.
DIDAKTISKA PERSPEKTIV P? EN BILDUNG-ORIENTERAD BIOLOGIUNDERVISNING -en analys utifr?n tysk bildningstradition med exempel fr?n biologil?rares praktik p? folkh?gskola
Aim: The aim of the study is to show how a Bildung-oriented biology teaching could
be designed, along with providing classroom examples of such teaching. In this
study, the term Bildung, is defined based on the German Didaktik tradition as
competences for self-determination, constructive participation in society, and
solidarity.
Theory: The study is based om Englund?s thoughts of teaching as didactic choices that
express different views of meaning, socialisation, method, and context. This is
referred to as companion meanings. Additionally, the theoretical framework is
influenced by Gadamer?s thoughts on understanding through dialogue and
Klafki?s didactic analysis of educational content for Bildung-orientated
approaches.
Method: The empirical qualitative study is based on ten semi-structured interviews of
biology teachers at Swedish Folkh?gskola.
Att gå från okänd till uppmärksammad artist i Sverige : - en fallstudie av projekt Talangcoaching
Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga:Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige.
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
Sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård
Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.
Hur upplevs sjukskrivningsprocessen på SKF Sverige AB?
Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.