I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Den svenska skolan har under de senaste Ärtionden gÄtt frÄn att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhÀllet till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fÄtt en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat frÄn statlig till kommunal nivÄ. Den sÄ tidigare regelstyrda skolan har blivit mÄlstyrd och lÀraryrket har med detta förÀndrats.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intervjuade lÀrare och ledning upplever att styrningen av organisationen pÄverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lÀrarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lÀrare och lÀrarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap pÄ internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sÄdan webbplats bör vara utformad utifrÄn dessa krav. Jag har baserat studien pÄ en teori om socialt lÀrande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. KÀrnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lÀra tillsammans och utveckla vÄra identiteter och vÄra kunskaper i ett samhÀlle genom praktik i en meningsfull miljö.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vad som en gÄng fick handlÀggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag Àr dÄ de arbetar i verksamheten? Vad som skulle fÄ dem att vilja stanna kvar pÄ sina respektive tjÀnster? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr 16 stycken handlÀggare inom försörjningsstödet fördelade pÄ samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd Àr representerade. Syftet med studien Àr att lyfta fram handlÀggarnas röster. Dessa resultat kan vidare anvÀndas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus pÄ stabil personalkontinuitet.

Följande uppsats baseras pÄ en fallstudie av Göteborgs SpÄrvÀgar, GS, som syftar till att utvÀrdera organisationens arbetsgivarvarumÀrke genom att jÀmföra ledningens uppfattning om organisationens attraktivitet som arbetsgivare med medarbetarnas upplevelse av sin ar-betssituation samt att identifiera omrÄden för utveckling. För att uppfylla syftet har utgÄngs-punkt tagits i tre forskningsfrÄgor; Hur uppfattar ledningen GS som arbetsgivare? Hur upple-ver medarbetarna sin arbetssituation och hur ser de pÄ GS som arbetsgivare? Och hur sam-stÀmmiga Àr ledningens och medarbetarnas uppfattningar om GS som arbetsgivare?Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av teorier och tidigare forskning med anknytning till, det för uppsatsen, centrala begreppet employer branding vilket handlar om arbetsgivares förmÄga att attrahera rÀtt medarbetare. MÄnga faktorer inverkar pÄ en organisations employer brand, arbetsgivarvarumÀrke, studien har dock avgrÀnsats till följande: Rykte, Psykologiska kontrakt, Ledarskap, MÄngfald, Kommunikation och Kompetensutveckling.Fallstudien bygger pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer i GS kon-cernledning samt en befintlig medarbetarenkÀt som genomförts inom organisationen Är 2009. Intervjuguiden utarbetades med utgÄngspunkt i de frÄgeomrÄden som medarbetarenkÀten in-nehÄller, i syfte att kunna göra jÀmförelser mellan ledningens och medarbetarnas uppfattning-ar om GS som organisation och arbetsgivare.

Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren pÄverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behÄlla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget GÀvleborg. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts och stÀllts mot olika sekundÀra informationskÀllor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillÀmplig litteratur för att dÀrefter utmynna i vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten Àr idag allt för fokuserad pÄ mÀtning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken pÄverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsÀtt och omhÀndertagande av kompetensförsörjningen i allmÀnhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tÀnkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lÀgger stort fokus och ansvar pÄ "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.

Etologi betyder per definition lÀran om djurens beteende och orsakerna till det. Dengenerella definitionen av en etolog Àr sÄledes en person som har kunskap om djurensbeteende och orsakerna till det. Definitionen Àr öppen för tolkning och allmÀnheten harliten eller ingen kÀnnedom om etolog som profession. Dessutom Àr inte titeln etologskyddad vilket innebÀr att i princip vem som helst kan kalla sig etolog. Kunskaps- ochkompetensnivÄn etologer emellan kan sÄledes variera, vilket bidrar till gemene mans dÄligakÀnnedom om etologer samt en nÄgot splittrad yrkeskÄr.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: SmÀrterfarenheter Àr subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framtrÀda varierande och Àr vanligt förekommande vid lÄngt gÄngna cancersjukdomar. Palliativ vÄrd mÄnar om patientens vÀlbefinnande genom att se den hela mÀnniskan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smÀrta. I begreppet smÀrta ingÄr de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smÀrta. Dessa olika smÀrttillstÄnd kan samverka med varandra och förstÀrka den upplevda smÀrtan. Detta Àr smÀrtor som pÄverkar den cancersjuke patientens vÀlbefinnande och vÀlmÄende i dennes sista dagar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smÀrta i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikten Àr grundad pÄ elva vÄrdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, tvÄ kvantitativa och tvÄ med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

The sun is an endless energy source and the heat it produces can be used to heatup our homes. This technology is relatively old and was introduced in the late70-s. There are two kinds of solar collectors that are most frequently used todayand these are plain solar collectors and vacuum solar collectors. The plain solarcollectors are the once that are used the most but the vacuum solar collectorshave increased more as a percentage the last couple of years.The biggest question asked regarding an investment in solar heating is if theplant is economically profitable. This question has no direct answer because itis dependent on a couple of prerequisites.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrÄn pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor anvÀnds utifrÄn sin interaktiva potential i klassrummet - vilka pÄverkansfaktorer kan urskiljas för införande och anvÀndande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har Àven belyst motiven för satsningarna, anvÀndningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer pÄverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudie, en mindre enkÀtundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrÄn min tolkning valt att satsa pÄ interaktiva tavlor utifrÄn arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare Àn inlÀrningsaspekter. Organisationerna har pÄverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgÄr dels frÄn lÀrarens kompetens, vÀrderingar och intressen, dels till den praktik dÀr individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

I Sverige minskar stÀndigt antalet lantbruksföretag, frÄn mitten av 70-talet fram tills idag har sysselsÀttningen och realt produktionsvÀrde sjunkit med ungefÀr 2% Ärligen medan konsumtionsvÀrde och producerad mÀngd har stigit. LRF har mot bakgrund av det tagit initiativ till en Livsmedelsstrategi för att försöka vÀnda den negativa utvecklingen vilket inspirerade mig till detta Àmnesval för uppsats. Om livsmedelsstrategin ska lyckas krÀvs bland annat att unga företagare vÄgar satsa. MÄlet med arbetet var att genomföra en enkÀtundersökning bland skÄnska lantbrukare för att fÄ svar pÄ hur denna grupp ser pÄ tillvÀxt, samt vilka parametrar som ses som viktiga för att öka tillvÀxten.I denna studie har en kvantitativ metod anvÀnts för att genom en enkÀtundersökning fÄ en bild av skÄnska unga lantbrukares syn pÄ tillvÀxtbehov i de egna företagen, tillgÄng pÄ kompetensutveckling mm. Genom en litteraturstudie undersöks begreppen strategi, tillvÀxt och entreprenör dÀr till exempel de utmÀrkande dragen för en entreprenör kan kopplas samman med resultatet.

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.