Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslÀrare och simtrÀnare arbetar med mental trÀning. De mer preciserade frÄgestÀllningarna var: Hur viktig anser simtrÀnare och idrottslÀrare att elevers respektive simmares mentala kapacitet Àr? Hur genomför simtrÀnare och idrottslÀrare mental trÀning? Hur arbetar simtrÀnare och idrottslÀrare med feedback och motivation? Hur utvÀrderar simtrÀnare och idrottslÀrare sin mentala trÀning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslÀrare och tvÄ stycken simtrÀnare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrÄn i förvÀg bestÀmda kriterier.

In 2010 there will be a political resolution to ensure that the Swedish society is accessible to all citizens including people with disabilities. For this purpose a national action plan for disability policy "From patient to citizen" (Govt. Bill 1999/2000:79) has been set out with the aim of ensuring that the disability perspective will permeate every sector of society and that the approach and response to people with disabilities will be improved. The Swedish National Council for Cultural Affairs is responsible for implementing the disability policy in the cultural sector.Since public libraries in Sweden are a part of the public cultural sector, they will also be affected by the political resolution regarding accessibility. The concept underpinning library services for disabled people must be that of equality of access.

Detta examensarbete Àr skrivet för att bistÄ förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sÀnkt energianvÀndning Àr en viktig del av de miljömÄl som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frÄgan: Hur ser forskare pÄ vad som styr vÄra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lÀrare. Undersökningen gjordes utifrÄn frÄgan: Hur talar lÀrare om energianvÀndning och SISABs möjlighet att skapa förutsÀttningar för en lÀgre anvÀndning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fÄnga upp lÀrares idéer och fÄ en uppfattning om vilka önskningar och behov lÀrare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrÄgor.

Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

VÄrd- och omsorgssektorn i Sverige kÀnnetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förÀndringar. Antalet mÀnniskor med omfattande komplexa vÄrd- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder pÄ att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal Àldre mÀnniskor med omfattande komplexa vÄrd- och omsorgsbehov har orsakat att mÀnniskor i allt större utstrÀckning bor kvar hemma och behöver dÀrmed mer hemtjÀnst och hemsjukvÄrd. Antal sjukfrÄnvaro bland vÄrdpersonal har pÄ grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvÀr fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhÄllanden gör dem kritiska mot förÀndringar, de ökade kraven och nya mÄl.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien Àr specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande ÄtgÀrd för barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förvÀntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna sjÀlva.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa vilken betydelse fortbildningen ?Matematiklyftet, modul problemlösning? har pÄ ett arbetslags uppfattningar om problemlösning och vilken kompetens lÀrarna utvecklar för att i undervisningen kunna stödja alla elevers utveckling och lÀrande i matematik genom problemlösning, och med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Syftet Àr Àven att belysa hur lÀrarna utvecklar sin kompetens och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna under kompetensutvecklingen. Teori: Formuleringen av forskningsfrÄgor och analys av resultatet utgÄr frÄn en sociokulturell och socialkonstruktivistisk ansats dÄ kollegialt lÀrande varit grunden för studien. Programteorin har anvÀnts som grund för att tolka de faktorer som pÄverkar lÀrarna under fortbildningen.Metod: Fallstudiemetoden inspirerad av etnografi, har anvÀnts för att besvara studiens syfte.

Det problem som behandlas i denna undersökning Àr följande: Vilka faktorer Àr viktiga för att ÄterförsÀljare pÄ Telekommarknaden skall ha förutsÀttningar för att skapa mervÀrde?Telekommarknaden har utvecklats vÀldigt snabbt under det senaste Ärtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus pÄ kundanpassning istÀllet för pÄ den tekniska produkten. FörmÄgan till anpassning efter marknadens förÀndringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sÀnka samtalspriserna och tillverkarna pressar pÄ utvecklingen av produkterna.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrĂ„n vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten Ă€r sĂ„ledes riskidentifiering av sĂ€ttet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna Ă€r framtagna ge-nom intervjuer och besök pĂ„ företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta pĂ„ processerna med Ă€mnena informationsflöde, kompetens och informationssĂ€kerhet i bakhuvudet. Avsikten Ă€r att genom att jĂ€mföra hur arbetet verkligen bedrivs pĂ„ valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsĂ€tta arbetet pĂ„ det sĂ€tt vilket det bedrivs idag.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lÀrresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att fÄ förstÄelse för rektorers och förskolechefers syn pÄ anvÀndandet av digitala lÀrresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen anvÀndes för den empiriska studien att nÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vÄr studie har analyserats utifrÄn frÄgor som stÀlldes under intervjun kopplat till vÄra frÄgestÀllningar samt till den sociokulturella teorin som Àr vÄrt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lÀrresurserna som anvÀnds frÀmjar barnens utveckling. Flera nÀmner att det Àr mer en metod för att i sitt arbete visa pÄ barnens utveckling, att det Àr en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns nÄgon speciell pedagogik. Andra pedagoger sÀger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna anvÀndas mera.

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur insatsorganisationens uppgifter har förÀndrats för att möta det förÀndradeomvÀrldslÀget och dels att ge förslag pÄ hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att fÄ en vÀlfungerande insatsorganisation. Uppsatsen svarar pÄ frÄgestÀllningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvÀrldens förÀndrade krav pÄ insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lÀrande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lÀrande med enkelt och dubbelt lÀrande i organisationer. I uppsatsen anvÀnds kvalitativ innehÄllsanalys baserad pÄett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs.

Bakgrund: Allt fler svÄrt sjuka patienter fÄr vÄrd i hemmet. OmrÄdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvÄrd ansvarar ensam för bÄde omvÄrdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel nÀr distriktssköterskan har ansvar för mÄnga patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvÄrd med omvÄrdnadsansvar för patienter i ordinÀrt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats anvÀndes i studien.