I dagens samhÀlle sÀger sig de flesta företag sÀtta personalen frÀmst och nyckelordet Àr kompetens och kunskap. Detta Àr en följd av att vÀstvÀrlden gÄtt frÄn produktionssamhÀlle till ett informationssamhÀlle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala vÀrld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhÀnseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebÀr att företag till stor del anvÀnder sig av temporÀr personal. Vi ser att det Àr en paradox att man Ä ena sidan pratar om lÀrande organisationer som bygger pÄ kunskap samtidigt som dessa företag anvÀnder sig av temporÀr personal som i praktiken inte innehar och inte fÄr möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lÀrande organisationer med frÄgestÀllningen: Vad hÀnder med motivationen i företag och det organisatoriska lÀrandet dÄ företag vÀljer ett flexibelt organisationsÀtt? Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska och undersöka klÀdföretags arbete och instÀllning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt pÄ motivationen i företag och företags kompetens.

Undersökningens syfte var att undersöka hur lĂ€rare för de tidigare Ă„ren upplevde fortbildning genom att studera deras vĂ€rdering av och motivation till fortbildning. Vidare var vĂ„r tanke att undersöka Ă€mnesfördelningen och utbudet av fortbildning. Dessutom hade vi för avsikt att undersöka om det fanns eventuella krav pĂ„ lĂ€rare frĂ„n kommuner och högre instanser, som rörde fortbildning.Studien Ă€r av nationell och komparativ karaktĂ€r dĂ€r vi valde att undersöka och jĂ€mföra tvĂ„ skolor, en grundskola i mellersta Sverige och en grundskola inom landskapet Åland.För att undersöka lĂ€rarnas vĂ€rdering av och motivation till fortbildning anvĂ€nde vi oss av en enkĂ€tundersökning. Vi mottog sammanlagt 12 stycken besvarade enkĂ€ter, varav vi baserar enkĂ€tundersökningens resultat pĂ„. DĂ„ vi undersökte Ă€mnesfördelningen och utbudet av fortbildning och om det fanns eventuella krav pĂ„ lĂ€rare frĂ„n kommuner och högre instanser anvĂ€nde vi oss av en dokumentanalys baserad pĂ„ skolornas sparade arkiv angĂ„ende fortbildning samt aktuella politiska styrdokumenten.

Kompetens kan ses som förmÄgan att utföra en arbetsuppgift vid en given tidpunkt och med givna resurser. FörmÄgan kan bero pÄ kunskaper och fÀrdigheter, men ocksÄ pÄ erfarenheter, attityder och vÀrderingar. StoraEnso Kvarnsveden AB har under en tid strÀvat efter att gÄ frÄn mycket specialiserade yrkesgrupper till en mer flexibel kÄr. Genom arbetsrotation vill Kvarnsvedens pappersbruk sÀkerstÀlla att det dagliga arbetets kvalitet och att det finns kompetent personal i framtiden. I och med införandet av arbetsrotation har frÄgor uppkommit om risken för att specialistkompetens gÄr förlorad.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares instÀllning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare i olika Äldrar, antal verksamma Är och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollÀrare arbetar i mindre utstrÀckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av lÀroplansmÄlen gÀllande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av lÀroplansmÄlet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. SpeciallÀrarprogrammet. Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att belysa TAKK i grundsÀrskolan ur olika perspektiv.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Kurs/nivÄ: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivÄ, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsÀttning för att lyckas Àr att rÀtt personal driver företaget framÄt. VÀsterlÀndska företag upplever att kompetensen Àr svÄr att finna och behÄlla inom kunskapsbaserade tjÀnster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding Àr ett vedertaget begrepp i vÀstvÀrlden som hjÀlper företag att attrahera personal, forskningen Àr inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behÄlla kompetent personal pÄ plats i landet.

Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsÀttning och bygger pÄ en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns beskrivet personer med funktionsnedsÀttning i förhÄllande till kristen tro samt konfirmation, men funktionsnedsÀttning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhÄllande till varandra.I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsÀttning, funktionshinder, handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsÀttning inte innebÀra ett hinder dÄ omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsÀttning innebÀr ett hinder eller inte. Jag anvÀnder mig av definitionen funktionsnedsÀttning i min uppsats. Det pÄgÄr diskussion om att anvÀndning av olika begrepp kan bidra till exkludering.

Den hÀr magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det Àr en fallstudie pÄ Ätta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar pÄ hur företagen ser pÄ CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Under de senaste Ärtiondena har det skett ett flertal omstruktureringar inom vÄrden, som influerats av industrins tekniska sÀtt att tÀnka, samt av New Public Management (NPM) som medfört ett ökat fokus pÄ effektivitet och utnyttjande av resurser. Dessa omstruktureringar har medfört stora förÀndringar för sjuksköterskorna, dÀr nedskÀrningar av personal Àr en del. Detta gör att man kan tala om en rationalisering av vÄrden. Syftet med denna studie Àr att se hur sjuksköterskor upplever denna rationalisering, och mer specifikt att studera hur de upplever att omstruktureringarna har pÄverkat arbetssituationen och kvaliteten i deras arbete, samt hur vÄrdcentraler som organisation utövar makt över dem. Studien bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor frÄn tvÄ vÄrdcentraler i Uppsala.

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstÀmmelse inom skilda kulturella grunder.Metod VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi valt att angripa vÄrt problemomrÄde via en abduktiv ansats för att kunna vÀxla mellan empiri och teori. För att studera vÄrt problemomrÄde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försÀkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgÄ frÄn ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. VÄra empiriska data har vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra omrÄdet för organisationskultur sÄvÀl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vÄr studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillÀmpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, 4FE02E, VT 2010Författare:Susanne Kalénius och Julia Svensson Handledare:Fredrik Karlsson Titel:Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag ? Utformning och utvÀrdering av en flerdimensionell beslutsmodell Bakgrund och problem:OmvÀrldsförÀndringar sÄsom snabbare teknikutveckling, ökat fokus pÄ kompetensutveckling samt ökad betydelse av kundvÀrde och kvalitet har gjort att företags investeringsbeslut har blivit mer komplicerade. Investeringsbedömning har stor betydelse för företaget och innebÀr identifiering, utvÀrdering och val mellan olika investeringsalternativ. De vanligaste metoderna inom investeringsbedömning Àr nuvÀrdes-, annuitets- och Äterbetalningsmetoden, men studier visar att annan information Àn den finansiella spelar in nÀr ett investeringsbeslut ska fattas. Att inte ta hÀnsyn till andra, mer strategiska, aspekter kan ge negativa konsekvenser till följd av ett kortsiktigt investeringsbeslut.

Min undersökning utgĂ„r frĂ„n en hĂ€ndelser dĂ€r mina personliga intressen Ă€r starka men dĂ€r ett barn vill nĂ„got annat. Min utgĂ„ngspunkt Ă€r en egen upplevd berĂ€ttelse om en pojke som inte vill gĂ„ till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen Ă€r för mĂ„nga pedagoger förknippat med minnen frĂ„n barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlĂ€rningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vĂ€gran vĂ€cker sĂ„dana tankar hos mig.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or LuleÄ University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

Abstract: Denna studie belyser försörjningsstödet i Malmö Stad ur ett personalperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vad som en gÄng fick handlÀggarna att söka sig till att arbeta inom försörjningsstödet? Vilka deras drivkrafter idag Àr dÄ de arbetar i verksamheten? Vad som skulle fÄ dem att vilja stanna kvar pÄ sina respektive tjÀnster? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr 16 stycken handlÀggare inom försörjningsstödet fördelade pÄ samtliga 10 stadsdelsförvaltningars enheter för försörjningsstöd Àr representerade. Syftet med studien Àr att lyfta fram handlÀggarnas röster. Dessa resultat kan vidare anvÀndas som ett verktyg vilket jag valt att definiera delaktighet för att framförallt kunna verksamhetsutveckla försörjningsstödet med fokus pÄ stabil personalkontinuitet.