En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken. SvÄrigheterna för företag och organisationer att bli högpresterande och orsakerkna till detta. En kombination mellan teorier kring högpresterande inom företagsekonomi och frÄn idrottsvÀrlden. Företagsledares syn pÄ kompetensaspektens roll i arbetet med att uppnÄ en högpresterande nivÄ, med ett fokus pÄ kompetensutveckling och kompetensöverföring. Det visade sig efter den kvalitativa studien att företagsledarnas syn pÄ högpresterande företag var mer rationalistisk Àn vad dagens litteratur Àr.

The study reported has been conducted in care service guided by the Swedish law LSS( LSS- act concerning support and service for the disabled). The aim of this study is to examine the experiences of the personnel who have attended the Taktipro introductory course with special focus on how they describe the possible effects this may have had on their daily attendance to their special needs users.The method used is a qualitative method of enquiry, based on interview questions sent by mail to all the participants of the Taktipro introductory course. The result shows that the personnel have a positive view on skills in progress and that this program has facilitated the contact between personnel and their special needs users. An awareness about the importance of physical contact has also been revealed as well as an awareness of their own impact on situations at work. The result also indicates that the personnel feel that they have been able to improve the well being for the special needs users. .

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

I dagens ?kunskapssamhÀlle? Àr det viktigt att vara förÀndringsbenÀgen. Om företag vill följa med i den snabbt vÀxande utvecklingen Àr det nödvÀndigt att de mÄste fungera som ?lÀrande organisationer? dÀr anpassning, förÀndring och reflektion Àr dagliga inslag i arbetet. De mÄste se till att det livslÄnga lÀrandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsÀttningar för individuell kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande i företag. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod.

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker.

UngefÀr 50% av de revisorer som avlÀgger revisors- och högre revisorsexamen blir godkÀnda, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer frÄn högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. DÀrigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som pÄverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nÀmligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt Àven faktorer som en individ besitter nÀmligen kön, etnicitet och Älder. Storleken pÄ revisionsbyrÄer finns ocksÄ med som en faktor som kan pÄverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestÄ av kunskaper, fÀrdigheter, förmÄgor och nÀtverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur mÄnga som blir godkÀnda pÄ revisors- och högre revisorsexamen av RevisorsnÀmnden.I analysen jÀmfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyrÄerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stÀmma överens med hur revisionsbyrÄerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebÀr att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet pÄverkar revisorers kompetens pÄ olika sÀtt..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllningar karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa förestÀllninga kan variera. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn fyra olika gymnasieprogram pÄ samma gymnasieskola. UtifrÄn intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier dÀr tre huvudkategorier framstÄr som de mest centrala: utbildning, den strukturella upplÀggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrÄn de kompetensutvecklingsmöjligheter som Àr befintliga i dag och dels de som Àr önskvÀrda. Resultatet visar att intervjuade karaktÀrsÀmneslÀrarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osÀkra ekonomiska situationen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anstÀllningsotrygghet. I denna studie har bÄde den kvantitativa och den kvalitativa anstÀllningsotryggheten undersökts. Data kommer frÄn en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppstÀllda forskningsfrÄgorna berÀknades med hierarkiska regressionsanalyser.

VÄr uppfattning Àr att organisationen mÄste vara konsekvent i sitt strategiarbete, Àven för ett avgrÀnsat omrÄde som medarbetarsamtalet, om mÄlöverensstÀmmelse ska uppnÄs. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer dÀr medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlÀgga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa mÄlöverensstÀmmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. VÄr fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts pÄ tre olika hierarkiska nivÄer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats pÄ Simons styrmodell ?levers of control? som bygger pÄ att organisationens alla vÀrderingar, mÀtningar, interaktion och grÀnser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

Examensarbetet för mina studier till yrkeslÀrare vid Linneuniversitetet beskriver hur lÀrare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkÀtundersökning bland mentorer pÄ barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap pÄ gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i ansprÄk och att de inte fÄtt den kompetensutveckling som uppdraget krÀver. De upplever Àven ett dÄligt stöd skolledningen. Min slutsats Àr att om upplevelsen av trivsel hos lÀraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bÀttre, krÀvs rÀtt förutsÀttningar.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade Äsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste dÄ det inte fanns nÄgra undersökningar gjorda inom omrÄdet. I detta skede bestÀmde jag mig för att ta reda pÄ mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de sjÀlva upplevde sig ha nÀr det gÀller kompetensutveckling. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs lÀn.

Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.