The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been ?spjutspetsar?. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as ?spjutspetsar?? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews.

Bakgrund: I Stockholmsregionen rÄder det en brist pÄ intensivvÄrdssjuksköterskor. En orsak Àr hög personalomsÀttning dÀr mÄnga intensivvÄrdssjuksköterskor lÀmnar intensivvÄrden inom tvÄ Är efter anstÀllning pÄ grund av hög arbetsbörda, otillfredsstÀllande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling fÄr fler intensivvÄrdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvÄrden Àven om arbetsbördan Àr hög.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad intensivvÄrdssjuksköterskorna anser om arbetsvÀxling som kompetenshöjande intervention.Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer anvÀnts. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansÄg att arbetsvÀxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsvÀxlings inverkan pÄ kompetensen, arbetsvÀxlings inverkan pÄ individen, arbetsvÀxlings ömsesidiga pÄverkan mellan avdelningar, arbetsvÀxling som kvarhÄllande ÄtgÀrd och anledning att stanna kvar inom intensivvÄrd.Slutsats: Studien visade pÄ att intensivvÄrdssjuksköterskan anser att arbetsvÀxling Àr en kompetenshöjande ÄtgÀrd för intensivvÄrdssjuksköterskan.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag rĂ„der en helt annansituation idag Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan. Ökad internationalisering och en deluppmĂ€rksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har sĂ„vĂ€l nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror pĂ„ var deĂ€r noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men Ă€ven derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyrĂ„erna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapĂ„verkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med hjĂ€lp av en kvalitativ undersökningkartlĂ€gga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyrĂ„erna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft pĂ„ dessa.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur tre lÀrare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lÀrarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har pÄverkats av de möten lÀrarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan fÄ för lÀrarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats dÀr deltagarnas egna perspektiv Àr utgÄngspunkten för undersökningen. VÄr strÀvan Àr att fÄ en kontextuell förstÄelse för hur studieresa som lÀroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lÀrare, dÀr vi har valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer, fÀltforskning samt för- och eftermÀtning i enkÀtform som kvalitativa metoder. I enkÀter och intervjuer har vi utgÄtt frÄn öppna frÄgor för att fÄ detaljerade och sjÀlvstÀndiga svar. FÀltforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lÀrarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sÀtts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

I dagens samhÀlle Àr stÀndig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshÀlsovÄrd. Konkurrensen ökar och företagen mÄste stÀndigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgÄngen Àr att utveckla de anstÀlldas kompetens. Syftet med studien Àr att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshÀlsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhÄllanden för lÀrande kan skapas. För att fÄ svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer dÀr fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.

The management of information is a significant competitiveness in companies. Companies stored and save information every day, and it is very common to save de information in different sources. This makes de management of information complex. To mange, monitor and analyze the information, companies can use a system called Business Intelligence. BI system is an analytical system that extracts and converts data into useful information that helps employees to make informed decisions.

som ny chef samt att belysa vilken form av stöd och kompetensutveckling distriktschefernainom Svenska kyrkan i Göteborg efterfrÄgar.VÄr studie genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med nio distriktscheferinom Svenska kyrkan i Göteborg. DÄ tjÀnsten som distriktschef Àr relativt nybildad gav detoss en möjlighet att undersöka distriktschefernas upplevelse av de svÄrigheter och motstÄndsom kan upplevas i rollen som ny chef. För att bearbeta resultaten har vi analyserat vÄrtintervjumaterial efter principen att skapa mening ad hoc. UtgÄngspunkt har tagits i teorier ochtidigare forskning av relevans med hÀnsyn till uppsatsens syfte. Teorierna berör omrÄden sÄsom ledarskap, svÄrigheter i ledarskapet samt stöd och kompetensutveckling.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

Mitt mÄl som förskollÀrare Àr att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till sjÀlvstÀndiga individer. För att kunna uppnÄ det mÄste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det Àr behoven som Àr olika. Ibland krÀvs det att man Àndrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella Àmnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsÀttningar ska tas i beaktande.