Uppsatsens syfte är att på ett övergripande sätt visa på en kvinnlig nykterhetsförening, Vita Bandets ursprung och etablering i Sverige samt dess spridning över landet. Föreningens vidareutveckling och verksamhet kommer att belysas och redogöras för, där Luleå Kvinnliga Nykterhetsförening, senare Vita Bandet, används för att exemplifiera kvinnornas arbete för ett nyktert samhälle och ett nyktert Sverige. Syftet är även att klarlägga medlemmarna i föreningen samt vad deras förpliktelser och åtaganden gentemot föreningen kom att bestå av. Uppsatsen handlar främst om Vita Bandet i Luleå och den huvudsakliga avgränsningen i tid ligger mellan 1902 och 1932. Dessa trettio år används för att exemplifiera föreningen och dess verksamhet.

Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.

Ekokardiografi är en mycket användbar teknik som bland annat kan bedöma vänsterkammarensfunktion hos hjärtat med hjälp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF är idag den metoden som används mest vid bedömning av vänsterkammarfunktionen och beräknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS är en ny metod som mäter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en känslig metod och kan upptäcka förändringar i myokardiet tidigare än EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjärtat påverkas toxiskt och därmed genomgår denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie är att jämföra två ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. Jämförelser har gjorts mellan EF beräknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF beräknat från GLS (EFGLS).

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i åldrarna 18-25 (I klädbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur påverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se några skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna när det gäller reklamationsbeteendet?.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skapar förutsättningar för jämställdhet och detta skapar i sin tur förutsättningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande många strukturella hinder för de kvinnor som vill nå höga befattningar. Denna uppsats fokuserar på att utröna vilka faktorer som har påverkat tio kvinnor på chefsnivå att välja en karriär som ledare.

1922 startades en kvinnlig medborgarskola på Fogelstad i Södermanland. Initiativet togs av en grupp namnkunniga kvinnor som ansåg att kvinnorna med sin nyvunna rösträtt behövde tränas i medborgarskap. Samtidigt fanns även andra sammanhang och med syfte att främja kvinnors deltagande i politiken och samhällslivet. Vissa av dessa, nämligen tidningen Tidevarvet, Frisinnade kvinnor, Socialdemokratiska kvinnoförbundet samt sakfrågorna jordfrågan, fredsfrågan och befolkningsfrågan hade kopplingar till Fogelstad. Dessutom satt ett antal kvinnor med anknytning till Fogelstad i riksdagen.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna gör sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt.