En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..

Studien genomfördes i syfte att undersöka vad som driver en människa att arbeta mot en låg eller ingen monetär belöning. Det teoretiska ramverket Self- Determination Theory möjliggör kategorisering av en individs motivation i såväl inre som yttre motivation och även att mäta graden av motivation. Tidigare studier på området har indikerat att individer kan välja yrken med låg lön tack vare inre motivationsfaktorer. Denna studie ämnar fylla ett forskningsgap i redogörelsen för huruvida yttre motivationsfaktorer som social bekräftelse och kändisskap kan driva personer till att arbeta mot en låg monetär ersättning. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer med människor som arbetar som fotomodell.

I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter.

Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bättre rykte. Vi har fått antydningar om att det finns ett stort intresse från skolan och föräldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. Tyvärr har polisen i dagens läge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgå dessa önskemål.

 Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat.

Denna uppsats handlar om olika tillvägagångssätt att lära ut andning och artikulation på klarinett och saxofon och behandlar främst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (när man spelar). För att kunna hjälpa eleven på bästa sätt måste pedagogen därför ha en väl genomtänkt metod och en mängd olika arbetssätt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lär ut och inte hur man gör så skulle materialet även kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar på andra blåsinstrument. Jag har tittat på både klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns så mycket skrivet i detta ämne. Störst fokus ligger därför på intervjuer gjorda med fyra erkänt skickliga klarinettister, som dessutom är mycket erfarna pedagoger.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus på de kvinnliga andraspråkseleverna. Avsikten var även att undersöka karaktären av klassrumsprat där eleverna har socialiserats i skilda kulturer, där språket för instruktioner gavs på svenska och där uppmärksamheten i en sådan kontext fokuserades på könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar från vilka samtliga yttranden skrevs ner och färgkodades för att tydliggöra det språkliga utrymme som deltagarna använde. Resultatet visar att läraren står för den största delen av talutrymmet.

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriärbeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt välmående hos sina förare.

Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke.Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

XML och JSON är två populära självbeskrivande format för dataöverföring på Internet. För att minska kostnader i form av tid och energi vid dataöverföring används ofta komprimering. På webben används generella komprimeringsalgoritmer för att minska storleken på data i självbeskrivande format. Ett sätt att i vissa fall minska storleken ytterligare är att strukturera om datamängden så att redundansen minskar men semantiken behålls intakt. I detta arbete undersöks förhållandet mellan den ökade tidsåtgången för databehandling som en omstrukturering innebär och den minskade överföringstid som uppstår tack vare den reducerade datastorleken.

Genusperspektiv är en av flera variabler som kan påverka vården och bemötande. Ändå sker det dagligen fall av ojämlikhet inom den svenska vården. Syftet med denna studie var att beskriva om och hur bemötandet av patienter inom vården påverkas utifrån ett genusperspektiv. Vald teoretisk referensram för arbetet var Yvonne Hirdmans feministiska resonemang om genussystem. Metoden för vår systematiska litteraturstudie var att kvalitetsgranska åtta vetenskapliga artiklar.