Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) är numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom området har försökt fastställa en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur två olika perspektiv, där det första speglar det som en investering som ökar värdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsättet förutsätter snarare att ett företag är lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa två perspektiv kan CSR-aktiviteter å ena sidan betraktas som en nödvändighet, å den andra som en lyx.Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara på vilken nivå i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig?Syfte: Syftet är att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvändighet eller en lyx, genom att studera nivån i CSR-pyramiden.Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där befintliga teorier använts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrån ett Kvantitativt tillvägagångssätt med en longitudinell design.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats Kvantitativt.

Bakgrund: Sedan 1997 har man på Företagshälsovården Volvo i Skövde använt ?Hälsokurvan?. Det är en individuell hälsoprofil som man erbjudit alla 30-åringar eller alla personer efter två års anställning. Som grund för valet av ?Hälsokurvan? låg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som användes under 90-talet i Skaraborg.

Musik påverkar människor på både medvetna och omedvetna plan. Detta gör musik till ett potentiellt mycket kraftfullt verktyg för marknadskommunikation. Vi har på uppdrag av intresseorganisationen Stim undersökt musikanvändandet i rikstäckande kläd- och skobutikskedjor. Vårt syfte var att utifrån befintlig teoribildning beskriva de psykologiska effekterna av bakgrundsmusik i butiksmiljö, samt att Kvantitativt undersöka hur företag använder musik för att nå rätt målgrupp och för att stimulera köpsituationen. De teorier och studier som finns inom detta område har främst genererats inom ramen för amerikansk psykologisk beteendeforskning.

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär.Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder.

Vi har i denna studie ämnat kartlägga hur begreppet personligt varumärke används för att återuppbygga och stärka ett personligt varumärke på Twitter av mediepersonligheter med ett comebacksyfte. Studiens teoretiska ramverk har grundats i varumärkesteorier, Erving Goffmans dramaturgiska vardagslivsperspektiv samt forskning inom begreppet personligt varumärke. Utifrån en netnografisk metod har vi samlat in och analyserat inlägg från utvalda mediepersonligheters Twitterkonto. Det empiriska materialet har bestått av en kvantitativ mängd data och därmed presenterats på ett Kvantitativt sätt. Den netnografiska metoden har resulterat i en analysmodell som i sin tur har hjälpt oss analysera våra resultat utifrån olika kategorier.

I läroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det är också viktigt med tanke på det mediasamhälle vi lever i idag. Att använda film i undervisningen är också ett sätt att närma sig elevernas kultur och det som ligger dem nära. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs på ett annat sätt än när det gäller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp på ett mer seriöst sätt och undervisningen är mer genomarbetad.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera på frågeställningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett Kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit.

SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett Kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgående förändringar i musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor.

Kompetensutveckling kan ses som ett sätt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förändringar i omvärlden genom att skapa förutsättningar för lärande i arbetet. En väldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det är av stor betydelse att arbetsgivaren har förmåga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling på arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhälle att det ställs krav på individernas egen motivation och initiativförmåga gällande kompetensutveckling för optimalt lärande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anställda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anställdas motivation till kompetensutveckling och lärande i sitt arbete. Studien har ett Kvantitativt angreppssätt där en enkätstudie har genomförts på en kundtjänst inom ett rikstäckande företag inom telekommunikationsbranschen.

Titel: Kundens val av bank Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sanna Westling och Angelica Kjellin Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2012- januari Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som påverkar kunden i valet av bank och jämföra dessa med bankernas syn på vilka faktorer som avgör kundens val av bank. Målet är att presentera ett resultat som kan vara till nytta för bankerna i deras framtida marknadsföring. Metod: En Kvantitativt inriktad enkätundersökning har via metoden snowballing spridits till respondenter. Resultat har mätts och presenterats empiriskt via staplar och diagram. Kvalitativa intervjuer har skett med bankerna där resultatet har kopplats till enkätundersökningen och en diskussion förts med kopplingar till teorierna vi presenterat och bearbetat med inhämtad sekundärdata. Resultat & slutsats: Vår studie utmynnade i att de tre viktigaste faktorerna för val av bank är kunskap, kundbehandling och säkerhet. Det visade sig att bankerna var på ungefär samma linje men att det fortfarande finns några kunskapsluckor här att fylla ut. Förslag till fortsattforskning: Vi har bara skrapat på ytan bland alla de orsaker som kan finnas till valet av bank.

Titel: Kundens val av bank Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sanna Westling och Angelica Kjellin Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2012- januari Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som påverkar kunden i valet av bank och jämföra dessa med bankernas syn på vilka faktorer som avgör kundens val av bank. Målet är att presentera ett resultat som kan vara till nytta för bankerna i deras framtida marknadsföring. Metod: En Kvantitativt inriktad enkätundersökning har via metoden snowballing spridits till respondenter. Resultat har mätts och presenterats empiriskt via staplar och diagram. Kvalitativa intervjuer har skett med bankerna där resultatet har kopplats till enkätundersökningen och en diskussion förts med kopplingar till teorierna vi presenterat och bearbetat med inhämtad sekundärdata. Resultat & slutsats: Vår studie utmynnade i att de tre viktigaste faktorerna för val av bank är kunskap, kundbehandling och säkerhet. Det visade sig att bankerna var på ungefär samma linje men att det fortfarande finns några kunskapsluckor här att fylla ut. Förslag till fortsattforskning: Vi har bara skrapat på ytan bland alla de orsaker som kan finnas till valet av bank.

Studiens syfte var att jämföra läromedelsinnehåll med avseende på muntlig språkfärdighet utifrån kursplanstexten för engelska årskurs 7-9 i LGR 11. Studiens material utgjordes av två läromedel från ett språkreseföretag samt tre läromedel i engelska för grundskolans senare år, vilka används i den nuvarande undervisningen respektive verksamhet bedriver.Studien vilade på en kvantitativ analys där innehållet i alla läromedel kvantifierades och analyserades. Studien utgjordes också av en kvalitativ analys där det textuella innehållet i läromedlen analyserades. Både de kvantitativa samt kvalitativa resultaten sattes sedan i relation till delar av det centrala innehållet, med fokus på de delar vilka behandlar muntlig språkfärdighet, samt en kategoriseringstabell framtagen genom studiens datainsamling.Resultaten visar att uppgifterna i respektive läromedel uppfyller flertalet av de framtagna kategorierna, vilka är knutna till muntlig språkfärdighet, men att antalet muntliga uppgifter i respektive läromedel är oproportionerligt små sett till läromedlens totala antal uppgifter. Slutsatsen blir således att alla läromedel, oavsett syfte och verksamhet i vilka de verkar, ger eleverna möjlighet att utveckla sina muntliga språkfärdigheter utifrån kursplanens krav.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion. Vi ville också undersöka hur dessa effekter påverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för både elever och lärare där flerspråkigheten utvecklas. Interaktion i skolan är en viktig faktor för att alla elever ska känna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie är att med hjälp av forskning om tvåspråkighet undersöka hur tvåspråkighet påverkar elevernas kunskapsutveckling.