Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv på naturvetenskap i gymnasieskolan
Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt. Resultaten visade en skillnad angående elevernas medvetenhet om vetenskapsteori, där naturvetarna överlag hade större medvetenhet. Även om det inom båda grupperna fanns elever med god medvetenhet, fanns det brister bland både natur och samhällsvetare. Det var främst att förklara experiment, förklara vad en naturvetenskaplig teori och vad en naturvetenskaplig lag är samt inse skillnaden mellan dessa som vållade problem. Detta kan vara en brist från grundskolan, där tidigare undersökningar visat att just detta har låg prioritet bland lärarna. Den undersökningen har även visat att lärarna inte hinner med att utföra de mål de önskar göra. Av denna studie anser vi oss fått god hjälp att veta vilka vetenskapsteoretiska samband elever finner är svårt, och har då möjlighet att lägga extra tonvikt på detta i vårt kommande yrkesutövande.