MÄlet med föreliggande arbete var att undersöka följande tvÄ frÄgor:1. Vilka svÄrigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier Àr centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svÄrigheter?Metoden som anvÀnts kallas "meta-syntes" och Àr en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanstÀlla resultat Àven transformerar, analyserar och renodlar dem.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.

I denna uppsats genomförs bÄde en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas pÄ sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och mÀnnen framstÀlls i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mÀta den marginalisering kvinnliga idrottare utsÀtts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmÀrksamma tendenser till en könsstereotyp framstÀllning av idrottarna genom sprÄkliga formuleringar. Det vill sÀga fall dÀr den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstÀrker redan befintliga förestÀllningar och fördomar om hur kvinnor och mÀn ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillÀgnat kvinnliga idrottarefortfarande Är 2010 Àr oproportionerligt litet i jÀmförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 Är sedan. Som vÄr undersökning visar uppmÀrksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett fÀrre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med fÀrre antal bilder Àn de artiklar som handlar om idrottsmÀn.Den kvalitativa analysen visar pÄ att ett sprÄkbruk som befÀster en könshierarki inom idrottsvÀrlden fortfarande anvÀnds. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av sprÄkliga formuleringar som framstÀller kvinnliga idrottare pÄ ett könsstereotypt vis..

Problem:Kreditgivning bygger pÄ en gammal tradition och Àr en förutsÀttning för enfungerande samhÀllsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden Är 1985 medförde att fleraktörer trÀdde in pÄ marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna kreditinstitut. HushÄllens skuldsÀttningsgrad ligger idag pÄ en generellt hög nivÄ dÄdet Àr allt fler som vÀljer att skuldsÀtta sig bÄde gÀllande blanco- och hypotekslÄn. DÄ antaletaktörer har ökat markant stÀller vi oss frÄgan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig Ät mellan storbanker och kreditinstitut med avseende pÄ bÄdeblanco- och hypotekslÄn.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer attligga pÄ att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk stÄndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjÀlp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn trestorbanker och tre kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig Ät med avseende bÄdegÀllande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

Introduktion/bakgrund: Artros Àr en kronisk ledsjukdom som drabbar en eller flera leder i kroppen. Vanliga symptom Àr smÀrta, stelhet, svullnad, muskelsvaghet och ledinstabilitet. TrÀning, viktnedgÄng och patientinformation Àr de tre viktigaste behandlingsrekommendationerna. Behandling bör pÄbörjas sÄ tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bÀst effekt. PÄ flertalet hÀlsovÄrdscentraler i landet genomförs artrosbehandling i form av en artrosskola dÀr trÀning och patientinformation stÄr i fokus, dock Àr det inte infört pÄ samtliga hÀlsocentraler.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp utifrÄn en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrÄn positivismens kvantitativa inriktning kartlÀgga hur ungdomar i ?övergÄngsÄldern?, Äldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser pÄ sin framtid utifrÄn faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. TvÄ metodologiska utgÄngspunkter har valts för undersökningen, detta för att nÄ en djupare kunskap och förstÄelse. Den valda metoden för undersökningen var enkÀt med ett visst utrymme för fria svar..

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvĂ„ alternativa redovisningsprinciper gĂ€llande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillĂ€gg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det hĂ€r medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergĂ€llande aktuariella vinster och förluster. TillĂ€gget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde nĂ€rma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gĂ€llandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillĂ€mparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare Ă€r syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip frĂ„n korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillĂ€mpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ bĂ„de kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien bestĂ„r av en granskning av 85 svenska börsbolags Ă„rsredovisningar.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Det finns ett behov att hitta och rekrytera skickliga spelare till sin fotbollsklubb pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Den nuvarande processen med talangscouter Ă€r tidsödande och kostsam. Automatiserad dataanalys kan underlĂ€tta sökandet efter de önskade spelarna. DĂ„ automatiserad dataanalys med semifiktiv data inte undersökts i nĂ„gon större utstrĂ€ckning tidigare hade det varit intressant att ta reda pĂ„ hur vĂ€l vanliga tekniker inom data mining fungerar nĂ€r de appliceras pĂ„ semifiktiv data.ÄndamĂ„let med studien var att med hjĂ€lp av kvantitativa experiment skapa prediktiva modeller som förutspĂ„r om en fotbollsspelare kommer att öka sina marknadsandelar i framtiden. Studien hade Ă€ven för avsikt att ta reda pĂ„ om det, med hjĂ€lp av semifiktiv data, gick att skapa tolkningsbara modeller som gav generella insikter om viktiga attribut hos fotbollsspelare pĂ„ olika positioner.Studiens forskningsmetod var kvantitativ forskning dĂ„ det Ă€r en metod som vĂ€rdesĂ€tter struktur och objektivitet; vilket var viktigt för studien och dess forskningsfrĂ„gor.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.