Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Problem:Kreditgivning bygger pÄ en gammal tradition och Àr en förutsÀttning för enfungerande samhÀllsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden Är 1985 medförde att fleraktörer trÀdde in pÄ marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna kreditinstitut. HushÄllens skuldsÀttningsgrad ligger idag pÄ en generellt hög nivÄ dÄdet Àr allt fler som vÀljer att skuldsÀtta sig bÄde gÀllande blanco- och hypotekslÄn. DÄ antaletaktörer har ökat markant stÀller vi oss frÄgan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig Ät mellan storbanker och kreditinstitut med avseende pÄ bÄdeblanco- och hypotekslÄn.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer attligga pÄ att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk stÄndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjÀlp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn trestorbanker och tre kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig Ät med avseende bÄdegÀllande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Introduktion/bakgrund: Artros Àr en kronisk ledsjukdom som drabbar en eller flera leder i kroppen. Vanliga symptom Àr smÀrta, stelhet, svullnad, muskelsvaghet och ledinstabilitet. TrÀning, viktnedgÄng och patientinformation Àr de tre viktigaste behandlingsrekommendationerna. Behandling bör pÄbörjas sÄ tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bÀst effekt. PÄ flertalet hÀlsovÄrdscentraler i landet genomförs artrosbehandling i form av en artrosskola dÀr trÀning och patientinformation stÄr i fokus, dock Àr det inte infört pÄ samtliga hÀlsocentraler.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp utifrÄn en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrÄn positivismens kvantitativa inriktning kartlÀgga hur ungdomar i ?övergÄngsÄldern?, Äldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser pÄ sin framtid utifrÄn faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. TvÄ metodologiska utgÄngspunkter har valts för undersökningen, detta för att nÄ en djupare kunskap och förstÄelse. Den valda metoden för undersökningen var enkÀt med ett visst utrymme för fria svar..

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvĂ„ alternativa redovisningsprinciper gĂ€llande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillĂ€gg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det hĂ€r medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergĂ€llande aktuariella vinster och förluster. TillĂ€gget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde nĂ€rma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gĂ€llandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillĂ€mparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare Ă€r syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip frĂ„n korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillĂ€mpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ bĂ„de kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien bestĂ„r av en granskning av 85 svenska börsbolags Ă„rsredovisningar.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Det finns ett behov att hitta och rekrytera skickliga spelare till sin fotbollsklubb pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Den nuvarande processen med talangscouter Ă€r tidsödande och kostsam. Automatiserad dataanalys kan underlĂ€tta sökandet efter de önskade spelarna. DĂ„ automatiserad dataanalys med semifiktiv data inte undersökts i nĂ„gon större utstrĂ€ckning tidigare hade det varit intressant att ta reda pĂ„ hur vĂ€l vanliga tekniker inom data mining fungerar nĂ€r de appliceras pĂ„ semifiktiv data.ÄndamĂ„let med studien var att med hjĂ€lp av kvantitativa experiment skapa prediktiva modeller som förutspĂ„r om en fotbollsspelare kommer att öka sina marknadsandelar i framtiden. Studien hade Ă€ven för avsikt att ta reda pĂ„ om det, med hjĂ€lp av semifiktiv data, gick att skapa tolkningsbara modeller som gav generella insikter om viktiga attribut hos fotbollsspelare pĂ„ olika positioner.Studiens forskningsmetod var kvantitativ forskning dĂ„ det Ă€r en metod som vĂ€rdesĂ€tter struktur och objektivitet; vilket var viktigt för studien och dess forskningsfrĂ„gor.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.

Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.