Kristen etik och västerländsk humanism
En textanalys om hur författare till svenska vetenskapliga texer uttalar sig kring värdegrundsformuleringen
Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem. För att svara på den första forskningsfrågan gjordes ett stort urval av artiklar. Dessa gicks igenom, varefter sex av dem utvaldes att representera de svårigheter vi ansåg vara de vanligaste på grundval av det ursprungliga urvalet. Valet av teorier som skulle utgöra svaret på vår andra fråga baserades på såväl kvalitativa som kvantitativa kriterier. Det kvalitativa kriteriet bestod i att teorierna skulle utgöra centrala beståndsdelar i renonerandet kring de svårigheter som fråga ett gällde. För det kvantitativa kriteriet låg antal referenser till grund. Om en artikel med en speciell teori som huvudtema refererades till oftare än en annan med en annan teori som huvudsakligt tema, så ansågs den förra som mer central.Resultatet vad gäller vanliga svårigheter med derivata sammanfattades i fyra kategorier: förkunskaper, språk, tolkning av grafer och representationspreferens. Vårt svar på fråga två utgörs av två teorier: Tall & Vinners teori om begreppsbilder och begreppsdefinitioner och Sfards teori om operationell och strukturell förståelse. Teorierna förklaras och exempel ges på hur dessa teorier kan användas för att resonera kring elevers svårigheter med derivata.Nyckelord: matematikdidaktik, derivata, gymnasiet.