Sjuksköterskor som vÄrdar cancersjuka barn har höga krav pÄ sig. De ska fungera som ett stöd till bÄde patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vÄrdar Àr Àven sjukare Àn andra barn. De mÄnga kraven sjuksköterskan har pÄ sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vÄrdandet av cancersjuka barn kan pÄverka sjuksköterskan med avseende pÄ upplevelse av stress.

Uppsatsens titel: Private Equity ? vĂ€rdeskapande processer vid buyout-investeringar Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 poĂ€ng Författare: Victor Kask, Marcus Löfgren, Petter Werner Handledare: Tore Eriksson Nyckelord: Private Equity, VĂ€rdeskapande, LBO, MBO, Corporate Governance Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur Private Equity bolagen arbetar för att skapa vĂ€rde i sina portföljbolag. Metod: Uppsatsens utformning utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ undersökning dĂ€r informationen baseras pĂ„ semistrukturerade intervjuer med personer som har olika befattningar inom den svenska Private Equity branschen. Teoriska perspektiv: Det teoretiska ramverket baseras pĂ„ teorier hĂ€mtade frĂ„n kurslitteratur och relevanta artiklar. Empiri: Det empiriska materialet som Ă€r grundlĂ€ggande för analysen Ă€r hĂ€mtat frĂ„n de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Företag letar hela tiden efter olika sÀtt att reducera pappersbaserade processer för att uppnÄ högre effektivitet och kostnadsbesparingar. EDI, Electronic Data Interchange, Àr ett sÀtt för företag att minska dessa processer. Det finns mÄnga studier som visar pÄ fördelar med anvÀndandet av EDI, trots det visar statistik att smÄ företag inte anvÀnder sig av detta i sina affÀrssystem. För att maximera fördelarna sÄ gÀller det att teknologin sprids till sÄ mÄnga företag som möjligt. Större företag ligger före i implementeringen av denna teknologi dÀremot Àr anvÀndandet i smÄ företag inte lika stor som man hade kunnat förvÀnta sig.

Att köra bil Àr en komplex uppgift som krÀver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhÀlle finns det system som ska stödja sÀkerheten vid bilkörning och ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr navigationssystem som ska hjÀlpa föraren att hitta vÀgen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmÀrksamhet och andra kognitiva processer. Det Àr dÀrför av vikt att det finns tillfredsstÀllande metoder för att mÀta förarens belastning pÄ. Arbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jÀmföra tvÄ av dessa metoder, sekundÀra uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

Underjordsbrytning Àr en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror pÄ hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning anvÀnds ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns mÄnga olika metoder men tvÄ av de vanligaste Àr skivrasbrytning och igensÀttningsbrytning. Som anvÀnds av Boliden AB och LKAB.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.

Trots att skolan har lÀrande som sitt gebit vet man inte sÀrskilt mycket om förutsÀttningarna för dess organisatoriska lÀrande, vilket anses nödvÀndigt för en organisations utveckling. Jag har dÀrför valt att undersöka och identifiera de faktorer som Àr rimliga att anta att man kan applicera pÄ skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig frÄn vinstdrivande företag genom exempelvis begrÀnsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt Àr en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgÄng beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lÀrande pÄ individ- och gruppnivÄ samt lÀrande organisation. DÀrefter redogör jag, utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lÀrande organisation kan uppnÄs. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsÀttningar kan uppnÄs i skolan utifrÄn omrÄdena kultur, organisatoriska förutsÀttningar sÄsom struktur, gruppsammansÀttningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

Bakgrund: Som lÀrare i svenska som andrasprÄk upplever vi att det finns en risk attandrasprÄkselever inte aktivt trÀnas i att reflektera. FörmÄgan att kunnareflektera över det man lÀr sig, och vidare att försöka förstÄ hur man lÀr sig, trorvi Àr en kunskap som andrasprÄkseleven inte har rÄd att klara sig utan. PÄ olikahÄll har vi kommit i kontakt med aktivt lÀrande, ett pedagogiskt förhÄllningssÀttsom Àr upplevelsebaserat och elevaktivt - man lÀr sig utifrÄn gemensammaaktiviteter, kring vilka man reflekterar. Stommen i aktivt lÀrande bygger bl.a. pÄJohn Deweys klassiska tes ?learning by doing?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en funktionell svenskundervisning dÀr undervisning om sprÄkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger pÄ undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, sÄsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar pÄ ett samhÀlleligt plan. Centrala begrepp Àr dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande sprÄkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk Àmnessyn och text som socialt beteende. SÄvÀl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, sÀrskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare Är och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lÀrare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen vÀrderas högt av lÀrare och elever, och lÀrarna menar att alla kategorier av elever tjÀnar pÄ denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Syftet med denna studie var att beskriva behovet av stöd i form av handledning hos personal som arbetar i ordinÀrt boende med demensdrabbade personer. Studien omfattade intervjuer med sammanlagt Ätta undersköterskor/vÄrdbitrÀden frÄn tvÄ olika kommuner i Norrbotten. Personliga intervjuer anvÀndes för att fÄ fram den enskilde intervjupersonens upplevelse. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som berörde erfarenheter av handledning och brist pÄ handledning samt kommunikation med demensdrabbade personer. Resultatet av denna studie visade att personalen upplever sig ha ett stort behov av handledning men Àven behov av tid för reflektion.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. DÄ deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och dÀrmed olika förutsÀttningar, bestod vÄrt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fÄtt utbildning och handledning jÀmfört med dem som inte fÄtt detta. VÄrt syfte var att med utgÄngspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lÀrande, utifrÄn bÄde ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgÄngspunkt valde vi att anvÀnda oss av ett kvalitativt angreppssÀtt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

SkönlitterÀra texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och dÀrmed könsroller, som Àr möjliga i samhÀllet (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spÀnningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mÀns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. DÀrtill analyseras i vilken utstrÀckning mÀn och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet bestÄr av spÀnningssekvenser ur tre romaner av Camilla LÀckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, men att mÀns processer i större utstrÀckning riktar sig mot yttre deltagare och pÄverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremÄl för andras processer och pÄverkas i lika stor mÄn som de sjÀlva kan pÄverka. MÀn dominerar Àven talarutrymmet.Slutsatsen blir att Àven om kvinnor framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, framstÄr mÀn som mer handlingskraftiga och förmögna till pÄverkan Àn kvinnor..