Rosenlunds sandbankar Àr ett naturskyddsomrÄde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefÀr 30 cm per Är. Platsen tillÄts att Ärligen krympa men inte att anvÀndas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att pÄverka civilisationer i tusentals Är. Examensarbetet syftar i första hand till att Äterintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förÀndras i tid och rum. Med hjÀlp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjÀlp av fÀltstudier tolkas platsens förgÀnglighet i fotografier och i en serie ritningar.DÀrefter föreslÄs ett promenadstrÄk dÀr det direkt gÄr att beskÄda de geologiska processer som omformar platsen.

Medarbetarsamtal i grupp Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. Den hÀr uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger pÄ en fallstudie gjord pÄ Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgÄngspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsÀttningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsÀttningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp pÄ Pilkington i mÄnga avseenden inte lever upp till förvÀntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, mÄlsÀttning, attityder och uppriktighet pÄ olika sÀtt bildar förutsÀttningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

Fallstudien "Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populÀr, byggts pÄ och förÀndrats sedan dess utveckling pÄ 70-talet. FrÄn att fokus ursprungligen legat pÄ kostnadsbesparingar med ett upplÀgg dÀr betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det Àr inte lÀngre bara aktiviteter av grundlÀggande och repeterande karaktÀr som lÀggs ut externt, utan Àven mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend dÀr fördelarna med omrÄdet varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram pÄ senare tid dÄ det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som pÄverkar vad som outsourcas eller inte.

Open Innovation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt som innebÀr att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgÄr ifrÄn ett kvalitativt perspektiv dÀr relevanta teorier hÀmtats ifrÄn tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som bestÄr av en omvÀrldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom omrÄdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process Àr viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. UtifrÄn studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika omrÄdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillÀmpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hÀmtas frÄn Open Innovation-processer Àr den viktigaste delen i processen.

Att genomföra analys av malware Àr en viktig del i att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur det fungerar och beter sig nÀr det drabbar ett system. SjÀlva genomförandet av analysen kan göras pÄ olika vis. Detta arbete tittar nÀrmare pÄ tre metoder för att analysera malware och ser vilken information de ger. Genom de experiment som utförs pÄ ett malware som gÄr under namnet BetaBot skapas en bÀttre förstÄelse för hur just detta malware fungerar. MÄlet Àr bland annat att jÀmföra de olika analysmetoder som valts ut och se hur de förhÄller sig till varandra.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva undersköterskans etiska förhÄllningssÀtt iomvÄrdnadssituationen i hemtjÀnsten.Bakgrund: Hur mötet mellan personal och vÄrdtagare sker har betydelse för vÄr integritet.Att kunna ge ett gott bemötande i olika situationer krÀver reflektion över vilka vÀrden ochnormer som styr i mötet med den enskilde. Hur bemötandet upplevs pÄverkas ocksÄ av vilketförhÄllningssÀtt och vilken mÀnniskosyn som vi Àr prÀglade av. Med ett engagerat ochempatiskt synsÀtt kan arbetet med mÀnniskor upplevas meningsfullt genom att de vi möterkan kÀnna att de fÄr förstÄelse för sin situation, att de blir bekrÀftade och respekterade.Metod: Arbetet har en kvalitativ ansats och intervju har anvÀnds som metod. Totalt har Ättaundersköterskor intervjuats. Intervjuerna spelades in och en frÄgeguide med öppna frÄgor haranvÀnts.

Sjuksköterskor som vÄrdar cancersjuka barn har höga krav pÄ sig. De ska fungera som ett stöd till bÄde patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vÄrdar Àr Àven sjukare Àn andra barn. De mÄnga kraven sjuksköterskan har pÄ sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vÄrdandet av cancersjuka barn kan pÄverka sjuksköterskan med avseende pÄ upplevelse av stress.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

INLEDNING OCH PROBLEM: NÀr jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lÀstes i klasserna sÀllan behandlades med samtal. Oftast lÀrde sig eleverna att skriva ?bokrecensioner?, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lÀsta. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ pÄverkan pÄ elevernas lÀsintresse. Syftet med studien Àr att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som pÄverkan till ökad förstÄelse av omvÀrlden med lÀsning av skönlitteratur.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida lÀroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt pÄ de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur lÀrobokstexterna uttrycker demokrati, och dÀrigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller anvÀnds i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna pÄ byggarbetsplatser inte anvÀnds som de Àr tÀnkta att anvÀndas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro pÄ arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att fÄ en betydligt mer framtrÀdande roll. Hur skall man hantera egenkontrollerna sÄ att personalen genomför dem pÄ rÀtt sÀtt ? och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen pÄ information Àr en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Denna explorativa studie Àmnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur ett sÄdant samband ser ut och hur det skulle kunna mÀtas. Ett experiment designas dÀr försöksdeltagarna fÄr uppgiften att berÀtta en sammanhÀngande berÀttelse utifrÄn en serie bilder, sÄvÀl berÀttelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras pÄ flera sÀtt; ögonrörelsemönstret jÀmförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en nÀrmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren anvÀnder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien Àr att det finns ett flertal sÀtt att undersöka förhÄllandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.