En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och dĂ€rigenom fĂ„ fördjupad förstĂ„else av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebĂ€r teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsomrĂ„de. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillĂ€mpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och Ă„skĂ„dliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sĂ€tt att hantera den ? arbetsbelastning: grĂ€nssĂ€ttning, prioritering och delegering ? personlighet, sjĂ€lvmedvetenhet och utveckling ? mellanmĂ€nskligt samspel ? lĂ€r- och insiktsprocesser ? fĂ„ stöd. DĂ€rtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare nĂ„gra teman för att fĂ„nga skillnader i upplevelser.

En studie av kopparvÀvens egenskaper i kombination med ljus.A study of the copper weave characteristics, in combination with light..

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

HÀstar över hela vÀrden Àr infekterade med gastrointestinala parasiter. De parasiter som har högst prevalens och orsakar sjukdom hos hÀst Àr cyathostominer, Parascaris equorum, Anoplocephala perfoliata och Strongylus vulgaris. Parasiterna kan orsaka alvarliga symtom sÄ som obstruktion, kolik, avmagring och de kan Àven ge komplikationer som kan leda till döden. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla information om hÀstens parasiter och om tillgÀngliga analysmetoder samt att undersöka dagens möjligheter till ett hÄllbart kontrollprogram för att minska resistensutveckling. Problematiken med den ökande resistensen har gjort att regelbunden avmaskning för att minska prevalensen av parasiterna har börjat ifrÄgasÀttas. Idag finns det kontrollprogram för att minska resistensutvecklingen hos hÀstens gastrointestinala parasiter.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd Àr det mer regel Àn undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försÀmras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvÄrdnad till patienter Àr det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, fÄr bekrÀftelse, kÀnner trygghet, blir stÀrkta i sin yrkesroll och fÄr ökad sjÀlvkÀnsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnÄs om sjuksköterskorna fÄr tillfÀlle att delta i grupphandledning, men Àven handledningens förutsÀttningar och begreppet handledning som process. Syftet Àr att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vÄrdensamt vilka copingstrategier sjuksköterskan anvÀnder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt dÀr resultatet baseras pÄ 15 artiklar genomförda i totalt Ätta olika lÀnder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, VÄrd i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen Àr central i den palliativa vÄrden. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhÄllningssÀtt inom kommunikationoch copingstrategier.

This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children?s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers? attitudes towards digital communication in preschools.A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers.

Syftet med den hÀr processorienterade studien var att undersöka hur texttypen pÄverkar översÀttningsprocessen, och nÀrmare bestÀmt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick dÀrför översÀtta tvÄ olika kÀlltexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjÀlp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de bÄda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar sÄledes inte ha haft nÄgon mÀrkbar pÄverkan pÄ översÀttningsprocessen i det aktuella fallet.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att göra eleverna medvetna om det egna lÀrandet och dÀrigenom stÀrka deras förmÄga att lÀra. För att uppnÄ detta fick eleverna, en gÄng i veckan, skriftligt reflektera i loggböcker över vad de lÀrde sig och hur de gick tillvÀga nÀr de lÀrde sig. Genom att föra en dialog med eleverna i deras loggböcker försökte vi leda dem framÄt i deras inlÀrningsprocess. Genom att medvetandegöra eleverna om olika inlÀrningsstilar och inlÀrningsstrategier tÀnkte vi oss att eleverna skulle fÄ ökad medvetenhet för sitt lÀrande. För att tolka om nÄgon medvetenhet vÀckts gÀllande det egna lÀrandet utfördes inledande och avslutande intervjuer med ett slumpmÀssigt urval elever.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anstÀllda pÄ ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. DÄ vi med vÄr studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anstÀllda som arbetar i projekt pÄ Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi lÄtit vÄr empiri styra vilka omrÄden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal omrÄden som vi diskuterar i vÄr analys.VÄrt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet pÄ olika sÀtt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivÄn i projektet uppfattar kreativitet frÀmst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare pÄ den övre nivÄn framförallt innebÀr utvecklande av processer och arbetssÀtt.

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

Alla mÀnniskor behöver sörja och sorg uppstÄr efter en betydande förlust av nÄgot eller nÄgon. Att möta döden och döende patienter Àr ofta en oundviklig verklighet för sjuksköterskor i deras profession. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av sorg relaterat till en patients död. Studiens resultat utgjordes av 10 vetenskapliga artiklar. Det framkom i resultatet att sorg uppstÄr vid en patients död och framkallar mÄnga olika kÀnslor.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjÀnstgöringsperioden. Vi anvÀnde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var Äterkommande i intervjuberÀttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pÄverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-Äret Àr en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vÄr utbildning. FrÄgor vi stÀller oss Àr; spelar lÀrarens kunskap om grupprocesser nÄgon roll för ensemblens utveckling? PÄverkar lÀrarens medvetenhet om den egna lÀrarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklÀrares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklÀrare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn pÄ gruppundervisning. MusiklÀrarna vi intervjuat undervisar pÄ kulturskola och musikhögskola.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.