Syftet med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare anser att de anvÀnder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien Àr kvalitativ och tio förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuades. Resultaten frÄn intervjuerna var att pedagogisk dokumentation anvÀnds för att synliggöra barnens lÀrande i förskolan. FörskollÀrarna beskrev att de kÀnde sig trygga och professionella av att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollÀrarna bli avcheckade med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrĂ„n vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten Ă€r sĂ„ledes riskidentifiering av sĂ€ttet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna Ă€r framtagna ge-nom intervjuer och besök pĂ„ företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta pĂ„ processerna med Ă€mnena informationsflöde, kompetens och informationssĂ€kerhet i bakhuvudet. Avsikten Ă€r att genom att jĂ€mföra hur arbetet verkligen bedrivs pĂ„ valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsĂ€tta arbetet pĂ„ det sĂ€tt vilket det bedrivs idag.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar förmedlingen av kunskap mellan sjuksköterska och sjuksköterskestuderande i en handledningssituation. Data samlades in via tre intervjuer och analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier utlÀstes frÄn analysen; tid, reflektion, relation och lÀrandemiljö. Resultatet visade att relationen mellan handledare och studerande var viktig för att en bra dialog skulle kunna föras, vilket Àr grundlÀggande för den studerandes möjlighet att vÀxa in i yrkesrollen. Tiden sÄgs som en begrÀnsning i handledningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn stÄr inför svÄrigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att rÄda en personalbrist. Employer branding handlar om att stÀrka sitt arbetsgivarvarumÀrke för att bÄde behÄlla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. FrÄgorna Àr baserade pÄ modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumÀrke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriÀrmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsÀtta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..

Stenmjöl i fraktionen 0-2 mm Àr i de flesta fall en restprodukt vid bergmaterialsframstÀllning. Detta lÀggs pÄ stora upplag och marknaden för produkten Àr liten. Syftet med föreliggande arbete Àr att bedöma om stenmjöl kan anvÀndas vid jordförbÀttring för att pÄ sÄ sÀtt hitta en ny marknad för produkten. Arbetet jÀmför Àven material med olika glimmerhalter för att pÄvisa de eventuella skillnader som kan finns mellan dem. Materialens fysikaliska och kemiska egenskaper har analyserats med olika analysmetoder som kornstorleksfördelning, petrografisk analys, permeabilitet, kapillaritet och laktest (2-stegs skaktest).

Avsaknaden av positiva resultat av verksamhetsutvecklingar beror till stor del pÄ en begrÀnsadhelhetssyn inom organisationer. För att skapa en helhetssyn Àr det möjligt att kartlÀggaorganisationens processer, vilket kan göras i olika arbetsformer. Syftet med föreliggande studie Àratt inventera vanligt förekommande arbetsformer för insamling, visualisering och dokumentering avverksamhetskunskap i en processkarta med en rad svenska kommuner som exempel. En kommunbedriver verksamheter inom flertal omrÄden vilket innebÀr en mÀngd processer i behov avkartlÀggning. UtifrÄn egna och andras erfarenheter inom processkartlÀggning inom ramen för enkurs pÄ universitetet och en kvalitativ intervju med en konsult inom processutveckling utformadesen enkÀtundersökning.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gÄ in i en lÀrprocess som gÀller bÄde det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förÀndrings- eller reformarbete pÄ förskolan genom att de bildar en utgÄngspunkt för gemensam reflektion. Det Àr en process dÀr man stÀndigt gÄr tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie Àr att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar.

VÀrlden Àr i stÀndig förÀndring, ny teknik utvecklas, industrin globaliseras, konkurrensen ökar och kunder stÀller nya och allt högre krav. Enligt Charles Darwin beror en arts överlevnad pÄ förmÄgan att förÀndras. Att pÄ ett effektivt sÀtt hantera förÀndringar Àr av avgörande betydelse för organisationers fortsatta existens. Ett sÀtt att hantera förÀndringar Àr genom att fokusera pÄ processer (Ljungberg och Larsson, 2001). Saab Linköping (affÀrsenheterna Saab Aerosystems [T], Saab Aerostructures [D] samt Saab Support [S]) arbetar i processer.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvÀrlden uppfattas av mÀnniskor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den syn pÄ kunskap som förmedlas i lÀroböcker samt att diskutera denna syn utifrÄn hur lÀrare ser pÄ sin anvÀndning av lÀromedel. Studien görs som en jÀmförande kvalitativ undersökning av sex lÀroböcker frÄn tvÄ skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgÄr frÄn frÄgestÀllningar som om lÀroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse lÀroboken har för lÀrarnas arbete och om det gÄr att se nÄgon övergripande förÀndring i attityd till lÀroböcker. Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt genomförs en textanalys samt en enkÀtstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras bÄde tilltal och beskrivningar, innehÄll och teman samt vÀrderingar och attityder.

Vi har undersökt lÀrares erfarenheter av deras första Är i yrket och vilka utmaningar de upplevde. LÀraryrket Àr komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsÀttning teorier och metoder som man kan lÀra sig. En lÀrares professionsutveckling Àr en stÀndigt pÄgÄende process och vi har fokuserat pÄ introduktionsperioden under lÀrarnas första yrkesverksamma Är. Som teoretisk grund har vi anvÀnt oss av tvÄ olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som anvÀnds inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhÀllslÀrare om deras minnen frÄn deras första yrkesverksamma Är.

Coaching i omstÀllningssituation Àr inte nÄgot nytt fenomen. Redan pÄ 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjÀnstemÀnnen pÄ den privata sidan att erhÄlla hjÀlp vid uppsÀgning. I dagens globaliserade vÀrld, dÀr det gÀller att vara flexibel, och dÀr hjulen snurrar fortare och fortare, kommer ocksÄ ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen vÀxer sig starkare och fÄr dÀrmed ocksÄ mer uppmÀrksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omstÀllningssituation.

Hur förhÄller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.