Grupparbete Àr en anvÀnd undervisningsmetod i skolan dÀr eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmÄgor för att lÀra sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lÀrande Àr sprÄket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrÄn elevers svÄrigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsÀttare om jazzmusik och dess estetik..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

ProblemomrÄde: Vi kan idag se en tydlig tendens att mÄnga företag gÄr samman i nÀra samarbete eller fusioneras. Det Àr ocksÄ mÄnga av dessa fusioner som misslyckas. Ett vanligt argument för att förklara ett misslyckande Àr den integrationsproblematik som uppstÄr efter en fusion. Vi har intresserat oss för vad som döljer sig bakom denna problematik och hur man pÄ ett bÀttre sÀtt ska kunna förstÄ integrationen mellan tvÄ kunskapsföretag. Syfte: Hur tar sig identitetsskapande hos medarbetarna i CBAH i uttryck vid integrationsprocessen med BAH? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett uttolkande paradigm dÀr forskningsdesignen varit kvalitativ med ett aktörs- och förstÄelseinriktat synsÀtt.

VĂ„rterminen 2006.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Syftet med min undersökning var att studera om textillÀrare tillÀmpar elevreflektion i sin undervisning och pÄ vilket sÀtt, samt att se hur de ser pÄ elevreflektion. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet Àr litteraturstudier och en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen genomfördes med verksamma textillÀrare i VÀsterbottens lÀn. EnkÀtsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrÄn enkÀten visar att lÀrarna anvÀnder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det Àr viktigt.

Denna studie syftar till att undersöka Àldre mÀnniskors upplevelser av Äldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka upplevelsen av Äldrandet och vilken funktion samtal kan ha nÀr det gÀller Àldre mÀnniskors livskvalitet. DÄ gruppen Àldre i Sverige fortsÀtter att öka behövs mer kunskap om hur samhÀllet skall bemöta de utmaningar som följer och kunna frÀmja Àldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom Àldreomsorgen bÄde som praktik och forskningsfÀlt.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehÄllsanalys, dÀr likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur de deltagande ungdomarna uppfattar Navets preventionsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: I vilken grad uttrycker ungdomarna att de uppfattade och tillgodogjorde sig förelÀsningens upplÀgg? I hur hög grad anser ungdomarna att deras kunskap och/eller attityd till alkohol har pÄverkats av förelÀsningen? Anser ungdomarna att insatsen kan utvecklas för att pÄ ett bÀttre sÀtt verka förebyggande? PÄ vilket sÀtt i sÄdana fall? Vi valde att göra studien enligt den kvantitativa metoden och anvÀnde oss utav enkÀtundersökning för att samla in vÄrt resultat. Theory of planned behaviour har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att ungdomarna anser att förelÀsningen Àr tillrÀckligt omfattande och ett positivt resultat visas Àven pÄ frÄgan om förelÀsarens attityd pÄverkade förelÀsningen.

BAKGRUND: Det Àr av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta stÄr tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger pÄ tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villÀven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört bÄde barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes pÄ tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlÀmnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vÄrt resultat kom vi fram till att pedagogerna pÄ de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande.

Kunskapsomvandling och -spridning Àr viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstÄ svÄrigheter med att genomföra dessa processer dÄ begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer anvÀndes teorierna om den sociala inlÀrningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens anvÀndning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sÀtten att omvandla och sprida kunskap, betrÀffande etablering av kundrelationer, tyder pÄ skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Syftet med vÄr studie var att undersöka kÀrnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de Äterspeglas i verkligheten. LÀroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundlÀggande vÀrde för verksamhetens utformning sÄvÀl som dess innehÄll och trycker mycket pÄ den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lÀrande. Dessa delar har löpt som en röd trÄd genom hela studien. Den metod vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollÀrare pÄ olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, lÀste igenom dem flera gÄnger, efter det tog vi ut meningsbÀrande citat, vilka vi Àven placerade i figur 1 pÄ s.

Denna studie undersöker vilka förÀndringar som har skett ute pÄ förskolor efter revideringen av LÀroplanen för förskolan Är 2010. Undersökningen ger perspektiv frÄn sex förskolor med olika förutsÀttningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, Àr bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan hÄller dokumentationen pÄ att bli en naturlig del av planerings- och utvÀrderingsarbetet, dÀr tanken Àr att man kontinuerligt ska anvÀnda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsÀtt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

?Nordlund B (2010) Rida i harmoni. En studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori.C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur ryttaren tÀnker nÀr den letar harmoni i sin ridning. Genom en kvalitativ studie fick informanterna förklara sina teoretiska kunskaper om vad harmoni Àr och hur det upplevs.