?ett styvsint och krigiskt släkte? eller förståelse och reflektion?
Läromedel i historia ? en studie av synen på kunskap
Uppsatsens syfte är att undersöka den syn på kunskap som förmedlas i läroböcker samt att diskutera denna syn utifrån hur lärare ser på sin användning av läromedel. Studien görs som en jämförande kvalitativ undersökning av sex läroböcker från två skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgår från frågeställningar som om läroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse läroboken har för lärarnas arbete och om det går att se någon övergripande förändring i attityd till läroböcker. Med dessa frågeställningar som utgångspunkt genomförs en textanalys samt en enkätstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras både tilltal och beskrivningar, innehåll och teman samt värderingar och attityder. Enkätstudien fokuserar på lärares användning av läroböcker och läromedel samt deras attityder gentemot det material som finns tillgängligt för undervisningen. Dessa båda delar diskuteras sedan utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Bland annat diskuteras det urval av stoff som måste göras vid författandet och vem som bestämmer vad som är viktigt, vilken vikt kompletterande material ska ha i undervisningen samt om de krav på reflektion och kritiskt tänkande som vårt samhälle ställer behandlas korrekt. Slutsatser som kan dras av undersökningen är bland annat att diskussionen kring kunskapsbegreppet i läroböcker kan göras ur många perspektiv men att det är tydligt att en förändring har skett inom kunskapsförmedlingen, från encyklopedisk kunskap till en som kräver förståelse och reflektion.