Uppsatsen behandlar effekter som uppstÄr nÀr tvÄ skilda verksamhetsmodeller ska kombineras. I det hÀr fallet Àr det den funktionsorienterade organisationsmodellen som ska anvÀndas tillsammans med processtÀnkandet. SjÀlva syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka effekter som pÄverkar processarbetet i en funktionsorganisation. Under författandet av uppsatsen har slutsatserna vÀxt fram frÄn befintliga teorier kring process- och funktionsorganisationer, frÄn vÄr empiriska undersökning och den genomförda analysen. Uppsatsens slutsatser framhÀver effekter som kan relateras till en ökad förstÄelse för verksamheten nÀmligen: underlÀttat förbÀttringsarbete, kostnadslokalisering, organisatoriska hinder, organisationskrockar, rÀdsla, instÀllning och traditioner.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsÀttare om jazzmusik och dess estetik..

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.

Uppsatsens titel: Management ? vĂ„ra lĂ€rdomar och reflektioner Seminariedatum: 14 januari, 2004 Ämne/kurs: Management FEK 261, 20 poĂ€ng, magisternivĂ„ Författare: Emelie Bischoff, Staffan Cederwall, Christoffer Ekström och Daniel Lindström Handledare: HelĂ©ne TjĂ€rnemo Företag: Sekretessbelagt Fem nyckelord: Management, lĂ€rdomar, reflektion, grupputveckling, sjĂ€lvinsikt Syfte: VĂ„rt syfte med denna rapport Ă€r att presentera vĂ„ra lĂ€rdomar utifrĂ„n de omrĂ„dena inom management, vi skaffat oss insikt i. Metod: 20 poĂ€ng projektarbete med en kvalitativ ansats. Teoretiska perspektiv: Management, grupprocess, team, ledare, chef, strateg, projektledning Empiri: Djupintervjuer med ledningsgrupp, gruppövningar, sjĂ€lvinsikts- och personlighetstest, intervjuer med professorer och lĂ€rare vid EHL. Slutsatser: Vi svarar pĂ„ vĂ„rt syfte genom att presentera vĂ„ra viktigaste lĂ€rdomar utifrĂ„n oss sjĂ€lva, bĂ„de som individer och som grupp, samt kommunikation och projekt..

Vi har bÄda stött pÄ dokumentation under vÄr verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstÄtt vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. UtifrÄn vÄr gemensamma nyfikenhet om vad förskollÀrare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgÄngspunkten för vÄrt examensarbete. Syftet med vÄr undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser pÄ dokumentation och vilken betydelse den har för dem. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar ville vi ta reda pÄ vad och varför förskollÀrarna dokumenterade samt hur de gick tillvÀga vid en dokumentation. Vi valde att utföra vÄr undersökning pÄ tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi anvÀnde den kvalitativa intervjun som metod dÄ vi intervjuade fyra förskollÀrare.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Problem: Hög personalomsÀttning Àr en realitet i mÄnga branscher, vilket gör att företag stÄr för utmaningen att framgÄngsrikt bevara kunskapen inom företaget nÀr de anstÀllda vÀljer att lÀmna. Eftersom att kunskapen i ett företag Àr starkt relaterad till företagets konkurrenskraft Àr det av stor vikt att ta till vara pÄ och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anstÀllda. Tyst personlig kunskap Àr svÄr att kodifiera, och pÄ sÄ sÀtt svÄr att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom Àmnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien Àmnar examinera frÄgan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och dÄ vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktÀren av bÄde deskriptiv och explorativ studie. Data har primÀrt samlats in genom intervjuer pÄ tvÄ olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer sÄsom teamarbete, nÀtverk och sociala aktiviteter anvÀnds pÄ de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer Àr dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Sammanfattning Titel: To be or not to be a leader! ? Hur utvecklas ledarkompetens?Författare: Ann-Sofie Larsson & Emma StÄhlrosNyckelord: Ledarskap, LÀrande, Feedback, Reflektion, Supplemental Instruction, Lyssnande, Ledarkompetens, Insikt Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ledarkompetens kan utvecklas genom praktisk tillÀmpning med hjÀlp av olika utvecklingsverktyg som anvÀnts i kursen LÀrande ledarskap. Syftet Àr vidare att undersöka kursstudenternas utveckling av ledarkompetens. Vi vill fÄnga upp den process som de genomgÄtt med hjÀlp av följande frÄgestÀllning: Hur utvecklas ledarkompetens med hjÀlp av praktisk tillÀmpning? Metod: För forskningsfÀltet som vi valt att studera lÀmpar sig ett kvalitativt angreppssÀtt.

Ett av de idag mest populÀra processbaserade sÀtten att utveckla verk­sam­heter Àr förbÀttringsarbete baserat pÄ Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevÀrda förbÀttringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid frÀmst rört sjÀlva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjÀnster kontoret tillhandahÄller.MÄnga forskare anser att Lean Àr universellt och kan tillÀmpas pÄ alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sÀttningar­na skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjÀnstekontexter fÄr vissa forskare att varna för att förbÀttringsarbete i tjÀnstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmÄga om det bygger pÄ en till­verk­nings­baserad logik.Syftet med studien Àr att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean pÄ kontoret.

Studiens övergripande syfte Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar som behövs för att lÀrare som ingÄr i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker pÄ ett meningsfullt sÀtt. Eftersom lÀrares kompetensutveckling idag, skall utgÄ frÄn egna erfarenheter och initieras nerifrÄn av praktikerna, kan studien pÄ lÀngre sikt ocksÄ bidra med att synliggöra framkomliga vÀgar för lÀrares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla lÀraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt dÀr lÀrarna sjÀlva bestÀmde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser pÄ en grundskola. Hela aktionen pÄgick i ett och ett halvt Är. Fas 4, studien, pÄgick under ett lÀsÄr.

Very often the interesting variables are explained by several underlying variables and in statistical analyses it is common to study the relationship between variables and groups of variables. Because of this multivariate analysis is commonly used in both science and industry. There are two problem with both univariate and multivariate analyses. One is when the variables are correlated. The other is when the number variables of exceeds the number of observations which makes the matrices algebra used in the analysis impossible to execute.