Den hÀr artikelns syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lÀrares professionsutveckling. Studien Àr kvalitativ och tar utgÄngspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lÀrare har intervjuats pÄ en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frÄgandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förÀndrat tankesÀtt hos lÀrare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen..

LKAB Wassara Àr ett företag som tillverkar sÀnkborrhammare till vattendrivna borrsystem för gruv- och anlÀggningsindustrin. Företaget gÄr i nulÀget igenom stora förÀndringar med mÄl att expandera. En del av förÀndringarna innefattar ledtidsreducering vilket var grunden till detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet inriktades pÄ möjligheterna att förkorta ledtider i Wassaras produktion genom att undersöka de processer företaget har hos leverantörer. Syftet var att ta reda pÄ om det finns nÄgon process som med fördel kan utföras i egen regi.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lÀrande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lÀrandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i Äk 8 som fick skriva matematikdagböcker under Ätta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vÀgledning av innehÄllsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade Àven en enkÀt om anvÀndandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör utrÀkningar och löser problem. Eleverna reflekterar Àven över hur de lÀr sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:05.

Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

I en global marknad blir det allt mer viktigt fo?r svenska industrier att effektivisera sina produktionsprocesser genom sta?ndiga fo?rba?ttringar och en offensiv kvalitetsutveckling. Shiloh Industries i Olofstro?m vill o?ka sin konkurrenskraft genom att fullt ut implementera filosofin Lean Production i sin verksamhet och i enlighet med detta ska en helt ny produktionslayout tas fram. Studien syftar till att finna aspekter fo?r beaktning vid utformning av en produktionslayout som finner sto?d i Lean Production.

Mitt arbete Àr ett sökande efter en skapandeprocess som passar mig. Jag riktar blicken utÄt för att hitta nya sÀtt att göra pÄ och att ge fler möjligheter i mitt eget skapande och i förlÀngningen komma nÀrmare mitt eget sÀtt att skapa. Genom intervjuer med verksamma kulturutövare inom olika media, sÄsom designers, en serietecknare, en musiker och en poet söker jag efter nya möjliga metoder och processer. Liksom de personer jag intervjuar vill jagmed mitt skapande dela med mig av berÀttelser sprungna ur mitt jag och ursprung. Jag vill berÀtta för att vÀcka tankar, minnen och reflektion.Min utgÄngspunkt Àr metodiken som föresprÄkas pÄ Carl Malmsten Furniture Studies samt litteratur om skapande och jaget som utgÄngspunkt.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett sjÀlvklart verktyg i verksamheten, det blev pÄ sÄ sÀtt naturligt att vÀlja pedagoger som arbetar pÄ detta sÀtt. VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi tolkat respondenternas svar utifrÄn ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade pÄ att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion Àr och vad denna stöds av.

Arbetet innehÄller bÄde en skriftlig och en gestaltande del resulterande i en modekollektion..

Syftet med studien Àr att ge en förstÄelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhÄller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att fÄ tillgÄng till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger frÄn fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men pÄ olika sÀtt. Pedagogerna menar att dokumentationen Àr till för barnen, förÀldrarna och pedagogerna.

Ja.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjÀlpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lÀrande och dÀrmed fÄ ökad kunskap. VÄr tidigare undersökning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö, om Àmnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av vÄra tvÄ respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet pÄ Barn- och Fritidsprogrammets Ärskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lÀrande. Dessutom framkom det av studien att nÀr eleverna fÄr vara med och bestÀmma vad de ska göra sÄ ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevÀrt. VÄr slutsats grundar sig pÄ litteraturstudier och en innehÄllsanalys av elevernas loggböcker.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjÀnsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt och hur de ser pÄ sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:- Vad innebÀr ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande pÄ utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt hos sina medarbetare?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrÄn olika perspektiv pÄ ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om reflektion inom socialtjÀnsten samt reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn pÄ innebörden av ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt Àr relativt överensstÀmmande dem emellan, nÀmligen att förhÄllningssÀttet innebÀr reflektion och ifrÄgasÀttande utifrÄn olika perspektiv med strÀvan efter en helhetssyn.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsomrÄde kring utbildning och lÀrande i vuxenlivet, lÀraryrkets praxislÀrande och utveckling. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa och problematisera samt berÀtta hur lÀrare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptÀcka mönster i förÀndringsarbetet. Undersökningen fokuserar pÄ följande fenomen: innehÄll i process, lÀrandeprocess och förÀndringsresultatet. Vilka frÄgor lyfts fram i samtalen? Vad Àr det som karakteriserar en lÀrande process? Hur framtrÀder förÀndring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.