Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..

PÄ dagens operativsystem körs ett vÀxande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare Àr undermÄlig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene anvÀndare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning pÄ problemet föreslÄs en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat pÄ denna information tillhandahÄlla gruppering av processerna. Syftet Àr att ge anvÀndaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Uppsatsen behandlar Àmnet genus och genusframstÀllningen i barnböcker nu, och för 50 Är sedan. För att komma fram till ett resultat har tvÄ analysmetoder anvÀnts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förÀndring av genusframstÀllandet i barnböcker de senaste femtio Ären och att den största förÀndringen skedde i mitten pÄ 60-talet..

Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.

Stadens form Àr en produkt av all tidigare stadsplanering. YtmÀssigt har en stor del av vÄra stÀder vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, dÄ funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer vi ser pÄ mÄnga platser idag. Resultatet av detta menar mÄnga Àr bilens dominans, segregation, glapp i stadsvÀven och barriÀrer som mÄste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förÀndra detta genom att lÄta innerstadens kvaliteter vÀxa utÄt och knyta an till resten av staden. SÄ kallade strategiska strÄk ska bilda en ryggradsstruktur med vars hjÀlp en nÀra och levande stad med ökad gÄng- och cykeltrafik kan vÀxa fram. Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade pÄ sin tid Àr nu förtÀtning och sammankoppling av stadsvÀven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur icke-heterosexuella individer beskriver upplevelser av de faktorer som kan ha pÄverkat dem i deras ?komma-ut-processer?. Studien undersöker individernas upplevelser av att komma ut, vilka faktorer som har varit av betydelse, samt vad som har underlÀttat respektive försvÄrat denna process. För att belysa denna process utgÄr vi i studien frÄn teman som rör bland annat det bemötande som individerna erfarit i samband med att de kommit ut. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktivistisk ansats.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att tillÀmpa aktionsforskningsteorin och metoden appreciative inquiry vid design av en mÄltidsupplevelse med mÄlsÀttning att öka medarbetarnas medvetenhet kring stolthet över arbetsplatsen, inspiration till matlagning samt mod och vad som fÄr mÀnniskor att vÄga testa nya produkter och arbetssÀtt. Ett ytterligare syfte var att utveckla ett mÀtverktyg som utvÀrderade insatsen och fÄngade upp medarbetarnas tankar och kÀnslor. Till sist Àr det Àven uppsatsens syfte att utvÀrdera inbjudan till den designade mÄltidsupplevelsen för att kartlÀgga vad som vÀcker intresse och nyfikenhet samt vad som fÄr medarbetare att anmÀla sig för att delta pÄ evenemanget.Design/metod: Arbetet Àr en fallstudie och har utgÄtt frÄn aktionsforskningsteori och -metodik med specifikt fokus pÄ appreciative inquiry. Eftersom arbetet har varit tÀtt kopplat till utveckling av en mÄlitdsupplevelse har Àven inspiration och kunskap hÀmtats frÄn mat- och mÄltidsbranschen.Resultat: Ett nytt mÄltidskoncept har utvecklats och presenterats. Eftersom den designade mÄlitdsupplevelsen fusionerar appreciative inquiry och mÄltidskunskap har det givits namnet appreciative dining.

För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.

Att dokumentera omvÄrdnad pÄ ett omsorgsfullt sÀtt har en avgörande betydelse för omvÄrdnadens kvalitet, för utveckling av omvÄrdnad samt Àr en grund för kvalitetsutveckling inom omvÄrdnad. Det Àr sjuksköterskans skyldighet att föra en patientjournal, vilken ska innehÄlla observation, bedömning (omvÄrdnadsanamnes, status, mÄl), omvÄrdnadsdiagnostik, omvÄrdnadsordination, planering, genomförande och utvÀrdering av patientens omvÄrdnad. OmvÄrdnadsdokumentationen ska frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, ÄterstÀlla hÀlsa samt lindra lidande. Den bör ocksÄ garantera att patientens vÀrdighet inte i nÄgot avseende krÀnks. Genom att sjuksköterskans dokumentation avspeglar patientens vÀsen och innersta önskningar om hur denne vill bli vÄrdad kan man lindra patientens vÄrdlidande.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska Àmnena. Hur Àr karaktÀren pÄ samtalen, innehÄller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna pÄ samtalet och lÀrandet? Finns det nÄgra specifika svÄrigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstÀmmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ÀmneslÀrare. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar pÄ att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. LÀrarna tycker att samtalet Àr viktigt och Àr medvetna om samtalets betydelse.